Trumps Irankrig splittrar Nato och utmanar hans ledarskap

Europeiska Natoländer vägrar följa Trump

Alliansen befinner sig i en djup kris, både till innehåll och image, skriver Ksenia Svetlova i en analys för Haaretz. Kriget blottlägger hur amerikanska och europeiska intressen alltmer går isär.

Europeiska Natoländer har satt ner foten mot Trumps försök att pressa dem att delta militärt. En avgörande faktor är att de europeiska medlemsländerna är mindre beroende av oljan som fraktas genom Hormuz-sundet, delvis till följd av att Trump tidigare lyft sanktionerna mot rysk olja. Det gör dem mindre benägna att riskera liv och resurser i ett krig de inte konsulterats om.

Utan europeiskt stöd får Trump svårt att säkra den fria sjöfarten genom sundet, som Iran stängt av effektivt, vilket pressar upp oljepriserna globalt och förvärrar det ekonomiska läget.

Kriget avslöjar svagheterna i Trumps ledarstil

Stephen Collinson konstaterar i en analys för CNN att Trump nu tillämpar sin oförutsägbara stil, den som byggde hans affärsvälde och politiska varumärke, på en betydligt mer komplex roll som krigstidspresident.

Trump uppges ha blivit överraskad av styrkan i Irans motattacker mot amerikanska allierade i Gulfen, och verkade oförberedd på stängningen av Hormuz-sundet, något som många experter förutsåg. Inrikes möter han dessutom politiskt motstånd, markerat av att en senior säkerhetstjänsteman med MAGA-profil avgick under tisdagen.

– När krigförande presidenter inte kan visa något tydligt syfte eller strategi för hur kriget ska avslutas riskerar de att tappa allmänhetens stöd, skriver Collinson i CNN-analysen.

Collinson erkänner att det ännu är för tidigt att fullt ut bedöma ett krig där amerikanska och israeliska angrepp uppges ha tillfogat Irans kärn- och robotprogram allvarlig skada. Döden hos flera ledande regimföreträdare, bland annat den långvarige makthavaren Ali Larijani, gör det politiska efterspelet svårt att förutsäga.

Trumps tolerans för risk kan i efterhand visa sig ha gett resultat som tidigare presidenter misslyckats uppnå, men ett seger går svårt att hävda om konflikten slutar med Hormuz-sundet blockerat, världsekonomin som gisslan och ett Iran som behåller höganrikat uran för ett framtida kärnvapenprogram. Att lösa upp det knutet kan kräva mer riskfyllda operationer, troligen med markstyrkor, än de som hittills genomförts.