Trumps motstridiga budskap om Irankriget oroar analytiker

Kriget är vunnet, men USA vill inte åka för tidigt

Trump har vid upprepade tillfällen förklarat kriget mot Iran avslutat, men drar inte tillbaka trupperna. Vid ett kampanjmöte i Kentucky sa han att kriget är "vunnet" och tillade direkt efteråt "vi vill inte åka för tidigt, eller hur?" Samma kväll lovade han att USA ska "slutföra jobbet".

När en reporter frågade om konflikten var en "liten utflykt" eller ett krig svarade Trump "både och", skriver Justin Fishel för ABC News. Vita husets presssekreterare Karoline Leavitt avfärdade kritiken och kallade talet om motstridiga budskap för ett "falskt narrativ", med hänvisning till att administrationen konsekvent pekat på målet att förstöra Irans missilkapacitet och flotta.

Enligt en ny NBC News-mätning anser 54 procent av väljarna att USA inte borde ha inlett militära aktioner mot Iran, och 64 procent uppger att Trump inte förklarat krigets mål på ett tillfredsställande sätt.

Hormuz-sundet sätter militär dominans ur spel

Analytiker pekar på Irans stängning av Hormuz-sundet som det tydligaste tecknet på att Trump förlorat kontrollen över konfliktens eskalering. Sundet är ett av världens viktigaste exportflöden för olja, och stängningen har fått bränslepriserna att stiga kraftigt i USA, från 2,94 dollar per gallon för en månad sedan till 3,58 dollar per gallon den 12 mars, enligt mätningar från AAA.

– Du kan inte tala om seger om du inte kan använda Hormuz-sundet. Sundet måste öppnas för internationell handel, och det är en svår, om inte omöjlig, uppgift under nuvarande omständigheter, säger Lawrence Brennan, pensionerad kapten i USA:s flotta, till CNN.

Brennan, som tjänstgjorde på hangarfartyget USS Nimitz under gisslankrisen 1979 till 1981, lade till:

– Att förklara seger efter en eller två dagar är helt enkelt inte rätt. Det här kommer att pågå mycket längre än vad någon av oss hoppas på.

Kriget startades på en "känsla", skriver CNN

Stephen Collinson skriver i sin analys för CNN att Trump varken ärligt kan utropa seger eller dra sig ur, eftersom de strategiska och ekonomiska konsekvenserna av ett tillbakadragande vore mer katastrofala än att stanna kvar. Collinson jämför situationen med de vägskäl som presidenterna Lyndon Johnson och George W. Bush ställdes inför när de förlängde redan förlorade krig, men konstaterar att Trump ännu inte befinner sig i samma läge.

Kriget inleddes natten till den 28 februari utan kongressens godkännande och utan att administrationen under veckor förberett den amerikanska allmänheten. Collinson påpekar att USA i decennier förstått hur Iran skulle reagera på ett angrepp, men att Trump ändå inledde operationen baserat på en "känsla".

Till de mänskliga kostnaderna hör sju döda amerikaner i konflikten och förlusten av ett tankflygplan över Irak, som militären beskriver som en olycka. Inrikes utreds ett skjutdåd i Virginia som terrorbrott och en bilattack mot en synagoga i Michigan som ett riktat våldsbrott mot den judiska gemenskapen, händelser som myndigheter inte med säkerhet kopplat till kriget men som inträffat i ett läge med förhöjd hotbild. USA planerar att frisläppa 172 miljoner fat olja ur den strategiska petroleumreserven som en del av en bredare åtgärd inom IEA för att dämpa prisökningarna.