66 procent av svenskarna tror att sänkt kontantinsats driver upp bostadspriserna
Foto: AI-genererad illustration
Två av tre svenska bostadsägare räknar med att de nya bolånereglerna, som träder i kraft den 1 april, leder till högre bostadspriser. Det visar en Verian-mätning gjord på uppdrag av Nordea.
Storstadsborna mest pessimistiska
Oron är störst i landets två näst största städer. I Göteborg och Malmö tror 73 procent av de tillfrågade att priserna stiger när reglerna ändras, jämfört med 66 procent i rikssnittet.
Undersökningen genomfördes av Verian mellan den 13 och 19 februari 2026, bland 1 000 vuxna bostadsägare. Urvalet är representativt för den svenska befolkningen vad gäller kön, ålder och region.
– Med ökade bostadspriser finns risken att det blir ännu svårare för förstagångsköpare att ta sig in på bostadsmarknaden, trots att kravet på kontantinsats sänks. Tvärtemot regeringens syfte, säger Anders Stenkrona, privatekonom på Nordea.
Regeringen vill sänka trösklarna för köpare
Riksdagen har beslutat enligt regeringens förslag, och lagändringarna gäller från den 1 april 2026, enligt information från regeringen. Förändringarna är två: bolånetaket höjs från 85 till 90 procent, vilket innebär att kontantinsatsen sänks från 15 till 10 procent, och det skärpta amorteringskravet tas bort.
Det skärpta kravet innebar att den som lånade mer än 4,5 gånger sin bruttoinkomst var tvungen att amortera en extra procent. Det kravet försvinner nu, vilket gör att maximal amortering blir 2 procent.
– Goda nyheter för Sveriges barnfamiljer och för Sveriges ungdomar, sade finansmarknadsminister Niklas Wykman (M) när reformen presenterades i december.
Enligt regeringens egna beräkningar kan en ensamstående i bostadsrätt minska sina bolånekostnader med 1 500 kronor i månaden, medan en barnfamilj i småhus kan spara upp till 4 000 kronor. En förstagångsköpare ska dessutom kunna korta sin spartid med två till fyra år.
Reglerna innehåller också nya begränsningar
Reformen är inte enbart lättnader. För tilläggslån, lån som tas efter att bostaden köpts, får belåningsgraden vara maximalt 80 procent av bostadens marknadsvärde. Regeringen anger att syftet är att balansera regleringen och minska hushållens totala skuldsättning över tid.
Den så kallade tröghetsregeln, som innebär att en bostad bara får omvärderas vart femte år för att ändra amorteringstakten, utvidgas nu till att även gälla omvärdering i syfte att utöka låneutrymmet.
Från samma datum tar Riksbanken över ansvaret för det kontracykliska buffertvärdet från Finansinspektionen, en förändring som också påverkar vem som representerar Sverige i Europeiska systemrisknämndens styrelse.
Hur reglerna faktiskt påverkar prisbilden på bostadsmarknaden återstår att se när de börjar tillämpas i april.
