Arbetslösheten sjönk till 6,6 procent i mars, lägsta sedan 2023

Färre arbetslösa, men varslen oroar

Jämfört med mars förra året är det ungefär 18 000 färre inskrivna arbetslösa, då siffran låg på 7,1 procent. Minskningen sker månad för månad, men bilden är inte entydig positiv.

Varselnivån i mars uppgick till 5 700 personer, en nivå som Arbetsförmedlingens analytiker Marcus Löwing beskriver som oroväckande hög. Varslen är dessutom spridda över flera sektorer.

– Jag skulle säga att det är ganska spritt just den här månaden. Det är inom handeln och i den ganska breda kategorin privata tjänstesektorn, säger Marcus Löwing, analytiker på Arbetsförmedlingen.

Lågkonjunkturen, som riskerar att förlängas av Irankriget, har präglat arbetsmarknaden under en längre period och håller tillbaka efterfrågan på arbetskraft.

Högskoleutbildade har drabbats hårdast, men trenden vänder

En av de mest anmärkningsvärda tendenserna under den utdragna lågkonjunkturen är att arbetslösheten ökat mest bland personer med högskoleutbildning, en grupp som normalt har en stark ställning på arbetsmarknaden.

– Allt fler som kommit ut på arbetsmarknaden, framförallt de med eftergymnasial utbildning, har konkurrerat om ett minskat antal lediga jobb, säger Löwing.

Nu pekar dock kurvan nedåt även för den gruppen, vilket Löwing ser som ett tecken på att de kommer att gynnas tydligt när efterfrågan på arbetskraft stärks. Samtidigt lyfter han att långtidsarbetslösheten ökat även bland högskoleutbildade, vilket kräver riktade insatser.

Mest bekymmersamt är läget för de långtidsarbetslösa, som riskerar att hamna allt längre bak i kön. Löwing pekar på utbildningsinsatser, praktik och subventionerade anställningar som viktiga verktyg, men konstaterar att just den typen av insatser, bland annat nystartsjobb, minskat stadigt de senaste åren.

– Det är förstås någonting som vi verkligen hoppas att man kan växla upp på, i och med att vi vet att det kan ge en bra effekt, säger Löwing.