Badsemestern i Grekland har blivit en lyx som vanliga greker inte har råd med

Lönerna hänger inte med prisutvecklingen

Vera Kalogera, 35 år och bosatt i Aten, minns hur familjen varje sommar reste till de grekiska öarna. I dag, som nybliven mamma, har hon inte råd att ge sitt barn samma upplevelse.

Hennes situation speglar ett bredare mönster. Grekiska löner har under lång tid halkat efter den prisutveckling som drivs av ett växande antal utländska turister med betydligt högre köpkraft. Hotellpriser, restaurangnotor och färjebiljetter har stigit i takt med efterfrågan från besökare från norra Europa och Nordamerika, medan grekiska medianlöner inte hängt med.

Grekland har länge haft en av EU:s lägsta genomsnittslöner. Enligt Eurostat låg den genomsnittliga månadslönen i Grekland på ungefär 1 400 euro brutto, att jämföra med EU-snittet på drygt 2 600 euro. Klyftan mellan vad turistnäringen tar betalt och vad inhemska hushåll tjänar har därmed vidgats markant.

Turistboomen driver upp kostnaderna för de boende

Det är inte bara semestern som blivit dyrare. Samma prispress påverkar vardagslivet i turisttäta områden, bland annat på Santorini, Mykonos och Kreta, där hyror och matpriser ökat kraftigt.

Fenomenet liknar det som diskuteras i andra populära turistdestinationer, som Barcelona, Lissabon och Amsterdam, där övertourism beskrivs som en faktor bakom ökad bostadsbrist och urholkad köpkraft för lokalbefolkningen.

– Det känns som att vårt eget land inte längre är till för oss, utan för utlänningar med mer pengar, säger Vera Kalogera enligt rapporten från Omni.

För barnfamiljer i medelklassen innebär det konkret att semesterbudgeten antingen äts upp av höga boendekostnader eller att resan helt enkelt ställs in. Många väljer i stället dagsturer till närmaste strand eller semestrar hos släktingar på landsbygden.

Politiken söker lösningar men debatten är het

Den grekiska regeringen har under de senaste åren infört åtgärder för att hantera turisttrycket, bland annat begränsningar för korttidsuthyrning via plattformar som Airbnb i vissa stadsdelar i Aten. Effekterna har dock hittills varit begränsade.

Kritiker menar att turistnäringen prioriteras på bekostnad av inhemsk välfärd, medan branschen argumenterar för att turismen skapar jobb och skatteintäkter som gynnar hela ekonomin.

Debatten om vem Grekland egentligen byggs för, sina egna medborgare eller utländska besökare, väntas intensifieras inför valrörelsen. Samtidigt fortsätter bokningssiffrorna att slå rekord, och sommaren 2026 spås bli en av de mest besökarrika i landets historia.