Barnens veckopeng har tappat 22 procent i köpkraft på fem år

Veckopengen har knappt rört sig trots prisökningar

De senaste fem åren har konsumentpriserna stigit kraftigt, men barnens veckopeng har i stort sett stått still. Barn mellan sex och åtta år fick i snitt 28 kronor i veckan år 2021, och får i dag 27 kronor, alltså en nominell minskning.

För nio- till elvaåringar har veckopengen visserligen ökat något, från 42 till 44 kronor, men ökningen är långt ifrån tillräcklig. För att motsvara samma köpkraft som 2021 borde den yngre gruppen få 34 kronor i veckan, och den äldre gruppen 52 kronor, enligt Nordeas beräkningar.

Sammantaget har pengarnas köpkraft minskat med över 22 procent under perioden.

Inflationschocken efter pandemin förklarar gapet

Nordeas privatekonom Anders Stenkrona pekar på de senaste årens ovanligt höga inflation som den främsta orsaken till att veckopengen halkat efter.

– Man har inte tagit sig råd med att höja barnens fickpengar, säger han till Dagens Nyheter.

Inflationschocken som följde i pandemins spår, med kraftigt stigande priser på livsmedel, energi och konsumentvaror, satte press på hushållens ekonomi. Stenkrona menar att många familjer helt enkelt prioriterat bort att justera veckopengen när den egna ekonomin stramas åt.

Undersökningen speglar ett mönster som känns igen från andra delar av privatekonomin, där fasta belopp som inte aktivt räknas upp urholkas i takt med att priserna stiger. Till skillnad från löner och bidrag, som ofta justeras med hänsyn till inflation, saknar veckopengen ett sådant automatiskt skydd.

För barn som sparar ihop till ett specifikt köp, eller försöker lära sig hantera en budget, innebär klyftan mellan nominellt och realt värde en konkret skillnad i vad pengarna faktiskt räcker till.