Diesel och flyg extra känsliga när oljepriserna skenar

Varför diesel är svårare att hantera än bensin

Diesel är inte vilket bränsle som helst. Det används i lastbilar, bussar, tåg och jordbruksmaskiner, vilket gör det till ryggraden i europeisk godstransport och livsmedelsproduktion.

Till skillnad från bensin går det inte att snabbt öka produktionen av diesel utan att samtidigt producera mer av andra oljeprodukter. Raffinaderingsprocessen ger en viss andel diesel per fat råolja, och den andelen är svår att justera upp i närtid. Det innebär att när efterfrågan på diesel stiger kraftigt, följer inte utbudet lika snabbt, vilket driver upp priserna ytterligare.

Konsekvensen blir en kedjereaktion genom hela ekonomin, där transportkostnader stiger, vilket i sin tur höjer priserna på varor och tjänster som är beroende av vägtransporter.

Flyget saknar realistiska alternativ på kort sikt

Flygbranschen befinner sig i en liknande situation, men med ännu färre utvägar. Flygfotogen, det bränsle som driver kommersiellt flyg, är direkt kopplat till råoljepriset och kan inte ersättas med el eller andra energikällor i någon större skala i dag.

Hållbart flygbränsle, så kallat SAF, produceras i allt större volymer men utgör fortfarande en liten del av den totala förbrukningen. Produktionskapaciteten räcker inte för att buffra mot kraftiga prissvängningar på råolja.

– Det är en sårbarhet vi lever med, och den kommer inte att försvinna inom några år, säger en branschanalytiker citerad av Omni.

För flygbolagen innebär stigande bränslepriser direkta kostnadsökningar som är svåra att absorbera utan att höja biljettpriserna. Bränsle utgör typiskt sett 20 till 30 procent av ett flygbolags rörelsekostnader, enligt branschorganisationen IATA.

Europa mer utsatt än andra regioner

Europa är särskilt exponerat av flera skäl. Kontinenten importerar stora mängder råolja och är beroende av fungerande globala leveranskedjor. Geopolitisk oro, bland annat konflikter i Mellanöstern och sanktioner mot Ryssland, har redan pressat upp priserna och skapat osäkerhet kring framtida leveranser.

Dieselberoendet är också högre i Europa än i exempelvis USA, där bensinbilar dominerar personbilsmarknaden. I Europa är en stor andel av både person- och lastbilar dieseldrivna, vilket gör att prisökningar slår bredare mot hushåll och företag.

Energiomställningen mot elfordon pågår, men tar tid. Tunga lastbilar och jordbruksmaskiner elektrifieras betydligt långsammare än personbilar, vilket innebär att dieselberoendet inom dessa sektorer kvarstår under lång tid framöver.