Digitaliseringen skapar utanförskap för dem utan mobilt BankID

Djup uppgivenhet bland dem som saknar digitala verktyg

Petersen har intervjuat personer som av olika skäl saknar tillgång till digitala verktyg, bland annat mobilt BankID. Bilden som framträder är inte enbart en fråga om praktiska hinder.

– Det som slår oss är hur djup uppgivenheten är. Det handlar inte bara om att det blir krångligare att betala, utan om en känsla av att inte längre kunna delta i samhället, säger Moa Petersen, docent i digitala kulturer.

Uppgivenheten beskrivs alltså som mer än logistisk frustration, den berör individens känsla av tillhörighet och förmåga att fungera i vardagen.

Mobilt BankID krävs till nästan varje ärende

Sverige hör till världens mest digitaliserade länder, och mobilt BankID har blivit en förutsättning för en lång rad tjänster, från bankärenden och sjukvård till myndighetskontakter och e-handel. För den som inte har tillgång till verktyget stängs dörrar på bred front.

Petersen lyfter fram digitaliseringen som ett strukturellt problem snarare än ett individuellt. När samhällets infrastruktur bygger på att medborgarna har tillgång till och förmåga att använda specifik teknik, riskerar grupper som äldre, personer med funktionsnedsättning eller de utan fast uppehållstillstånd att systematiskt hamna utanför.

Forskningen belyser en spänning i den svenska digitaliseringsmodellen: effektivitetsvinster för majoriteten kan samtidigt fördjupa klyftorna för dem som redan befinner sig i en utsatt situation.

Petersens studie väntas bidra till den pågående debatten om hur offentliga och privata aktörer tar ansvar för tillgänglighet när allt fler samhällsfunktioner förutsätter digital kompetens och specifika tekniska lösningar.