Ekonom varnar: Sänkt bensinskatt fel signal när det råder brist på drivmedel

Skattesänkningen riskerar att öka förbrukningen trots global brist

Klas Eklund menar att sänkningen skickar fel signal till konsumenterna just nu. Bakgrunden är att drivmedelspriserna stigit kraftigt sedan USA och Israel inledde kriget mot Iran, vilket skapat brist på världsmarknaden.

– Då kommer vi att använda mer bensin och diesel, trots att det är brist. Då vältrar vi över kostnaden på någon annan: skattebetalarna eller länder som ransonerar. Det tycker jag är fel väg att gå, säger Klas Eklund till SVT:s Agenda.

Skattesänkningen gäller i fem månader från den första maj och sänker priset med en krona per liter bensin och 40 öre per liter diesel. Staten förlorar 1,6 miljarder kronor i skatteintäkter. För den enskilde bilisten blir vinsten blygsam, ungefär 120 till 230 kronor totalt under perioden, beroende på bränsletyp och körsträcka.

Finansministern försvarar beslutet med hänvisning till hushållens situation

Elisabeth Svantesson (M) avvisar kritiken och pekar på att många hushåll haft det svårt under lågkonjunkturen.

– Det var för att underlätta för människor. Att hushållen har haft det tufft gör att lågkonjunkturen fortsätter, säger hon till SVT.

Utöver bensinskatten innehåller vårbudgeten ett elstöd på 3,4 miljarder kronor riktat enbart till hushåll. En villaägare med hög förbrukning kan räkna med mellan 1 100 och 1 850 kronor, medan den som bor i lägenhet med separat elmätare väntas få 100 till 200 kronor.

Hela paketet är ofinansierat, det vill säga lånat. Finanspolitiska rådet har tidigare kritiserat regeringen för att lägga fram för många ofinansierade förslag, och Socialdemokraternas ekonomiskpolitiske talesperson Mikael Damberg håller med.

– Finansministern har själv erkänt att pengarna är slut och nu närmar vi oss EU:s bottengräns för hur stora underskott ett land får ha, säger Damberg och hänvisar till EU:s gräns på minus 3 procent av BNP.

Regeringen laddar för ytterligare skattesänkning inför valet

Utöver det som presenteras på måndag har regeringen ansökt hos EU-kommissionen om tillstånd att sänka drivmedelsskatten ytterligare, under EU:s miniminivå. Det skulle innebära ytterligare tre kronor per liter till en kostnad på 8 miljarder kronor, och genomföras under fem månader.

Huruvida den sänkningen blir av beror på om oljepriserna förblir höga. Riksdagen kan ta ställning till ett sådant förslag vid en extrainkallad session i augusti, en månad före riksdagsvalet den 13 september.

De skarpa förslagen om bensinskatten och elstödet läggs i en extra ändringsbudget parallellt med måndagens vårproposition och väntas röstas igenom med stöd av Sverigedemokraterna.