Ekonomin spretar inför valet – experter varnar för partiernas plånbokslöften

Båda sidor kan ha rätt – och ändå ge fel bild

Läget i svensk ekonomi är genuint tvetydigt. Arbetslösheten har ökat, men samtidigt har Sverige en av EU:s högsta sysselsättningsgrader, konstaterar Johan Carlström på Svenska Dagbladet.

– Det är alltså möjligt att både regeringen och oppositionen använder korrekta siffror – och ändå ger helt olika bilder av svensk ekonomi, skriver han.

Det innebär att väljarens bild av ekonomin i hög grad beror på vilka mätetal politikerna väljer att lyfta fram. Sysselsättningsgrad och arbetslöshet mäter delvis olika saker, och båda kan presenteras som sanningen.

Inflationen kan stiga igen efter valet

Inflationen och räntorna har sjunkit, men nedgången är delvis byggd på en bräcklig grund. Carlström påpekar att inflationen hålls nere av tillfälliga skattesänkningar, och när de löper ut kan prisutvecklingen ta ny fart uppåt.

Det är ett mönster Sverige redan sett under innevarande mandatperiod. Tidöregeringen tvingades skjuta upp flera reformer när inflationen steg, vilket visar hur snabbt ekonomiska förutsättningar kan förändra politiska planer.

Ta löftena med en nypa salt

Frida Bratt på Dagens industri uppmanar väljarna att inte ta partiernas ekonomiska löften för givna. Efter valet väntar koalitionsförhandlingar där löften kan ändras, skjutas upp eller slopas helt, och vissa reformer kan dröja av rent valtaktiska skäl.

– Mitt råd är att helt enkelt ta alla plånbokslöften med en nypa salt, skriver hon.

Osäkerheten kring inflationens fortsatta utveckling gör det svårt för vilket parti som helst att garantera de skattesänkningar och bidragshöjningar som utlovas i valrörelsen. Om inflationen återvänder tvingas en ny regering göra samma prioriteringar som Tidöregeringen redan gjort, och väljare som räknat med konkreta plånboksförbättringar kan stå tomhänta.