Tisdagen den 28 april 2026
Oberoende nyheter och fördjupande journalistik
Ekonomi

Energimyndigheten: Söndagsförbud och sänkt fart kan bli verklighet vid drivmedelsbrist

Energimyndigheten: Söndagsförbud och sänkt fart kan bli verklighet vid drivmedelsbrist

Foto: Freepik

Frivilliga åtgärder som söndagsförbud för bilkörning och lägre hastighetsgränser är de mest troliga åtgärderna om Sverige tvingas ransonera drivmedel, enligt Energimyndigheten.

Text: Elias Sandberg

Så ser krisplanen ut

Ella Kilim, chef för Energimyndighetens avdelning för energiberedskap, beskriver för TT vilka verktyg staten har om situationen på oljemarknaden förvärras.

– Det kan vara sänkt hastighet. Det kan vara att man reglerar körning i tätbebyggda områden, säger hon.

– Det skulle kunna vara att man inte kör på söndagar till exempel.

Frivilliga begränsningar är alltså den mest troliga linjen, snarare än tvingande ransonering. Kilim betonar samtidigt att ransonering ligger "väldigt långt" bort och att myndigheten i nuläget inte ser någon risk för brist på bensin och diesel i Sverige.

Regeringen utesluter inte ransonering

Diskussionen om ransonering tog fart i slutet av mars, när regeringen signalerade att alternativet inte är uteslutet om krisen på energimarknaden drar ut på tiden.

– Vi är inte där nu. Men man ska alltid förbereda sig för det värsta och hoppas på det bästa, sa finansminister Elisabeth Svantesson (M) till Aftonbladet.

Uttalandet kom mot bakgrund av fortsatt oro på de globala oljemarknader, där geopolitisk turbulens pressar både tillgång och priser. Sverige är, liksom de flesta europeiska länder, beroende av importerad råolja och raffinerade drivmedel för att hålla transportsektorn igång.

Söndagsförbud för privat bilkörning är ingen ny idé i Europa. Under oljekrisen 1973 införde flera länder, bland annat Västtyskland och Nederländerna, just söndagsförbud som en akut åtgärd för att dämpa förbrukningen. Effekten var snabb och mätbar, vilket gör åtgärden attraktiv även i moderna krisplaner.

Energimyndigheten arbetar löpande med beredskapsplanering och har enligt Kilim redan kartlagt vilka åtgärder som ger störst effekt med minst ekonomisk skada. Frivilliga åtgärder prioriteras eftersom de kan införas snabbt utan lagstiftning och är lättare att kommunicera till allmänheten.

Hur situationen på oljemarknaden utvecklas under de kommande månaderna avgör om planerna förblir en hypotetisk beredskapsövning eller om de behöver aktiveras på allvar.

Dela:
Annons Annons