EU-ministern: budgetbråket drar ut på tiden, Sverige kräver nedskärningar på flera hundra miljarder euro
Foto: Freepik
EU-minister Jessica Rosencrantz (M) bedömer att striden om EU:s långtidsbudget för 2028–2034 blir långdragen och att parterna står långt från en överenskommelse. Det sade hon till TT på väg in till tisdagens möte med övriga EU-länder i Luxemburg.
Rosencrantz: "Obekväma förhandlingar" väntar
Rosencrantz avfärdar att en snabb lösning är i sikte. Budgeten är ett av huvudämnena vid EU-ledarnas toppmöte i Bryssel på torsdag och fredag, men några framsteg väntas knappast då.
– Det kommer att bli fortsatt dåligt stämning. Det kommer att bli obekväma förhandlingar. Just nu är vi långt ifrån en överenskommelse, säger Rosencrantz.
Enligt henne räcker inte de nedskärningar på 140 miljarder euro som ordförandelandet Irland föreslagit. Sverige kräver ytterligare minskningar på "flera hundra" miljarder euro.
Vad kritiserar Sverige i Irlands förslag?
Sverige kritiserar balansen mellan olika områden. Irlands kompromissförslag landar på 1 622 miljarder euro, jämfört med 1 763 miljarder i EU-kommissionens förslag från i fjol.
– Problemet just nu är att det i delar som handlar om sammanhållningspolitik och jordbruk egentligen inte görs några minskningar, men däremot på de delar som går till konkurrenskraft och säkerhet. Det blir inte en bra balans, säger Rosencrantz.
Hon avvisar också idén om nya EU-skatter, så kallade egna medel.
– Just nu verkar många tycka att EU:s budgetarbete bara är som en magisk önskelista, att man bara kan lägga till saker. Jag tror att det är otroligt viktigt att fokusera på utgiftssidan och inte tro att vi bara kan hitta en massa nya pengar genom nya egna medel, säger Rosencrantz.
Två block står emot varandra
Medlemsländerna är splittrade i två grupper. "Sammanhållningens vänner", med Spanien och Italien i spetsen, vill ha en rejäl budget och skydda stödet till jordbruk och regioner. Gruppen består av 17 länder som samlar mer än hälften av EU:s befolkning.
På andra sidan står "modernisterna": Sverige, Tyskland, Danmark, Finland, Nederländerna och Österrike. De är sex länder, men står för merparten av intäkterna till budgeten och nästan hälften av unionens bnp.
Frankrike har ännu inte valt sida
Frankrike spelar en nyckelroll. EU-minister Benjamin Haddad talar om en "ambitiös budget", men också om att medlemsländerna inte ska behöva betala mer. Frankrikes lösning är nya egna medel, till exempel EU-skatter på storbolag eller nätjättar. Det ogillas av modernisterna, inte minst Sverige.
Belgien, Irland och Luxemburg har hittills stått utanför grupperna.
För att budgeten ska antas krävs total enighet. Målet är en uppgörelse före årsskiftet, för att undvika att förhandlingarna fastnar i valkampanjerna i bland annat Frankrike, Italien och Polen under 2027. Efter Irland tar EU:s rådsordförande António Costa över arbetet.