EU:s energikostnad har ökat med 294 miljarder kronor sedan Irankriget inleddes
Foto: Freepik
Europa har drabbats av en extra olje- och gasnota på 32 miljarder dollar, motsvarande ungefär 294 miljarder kronor, till följd av Irankriget. Det uppger EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen enligt Wall Street Journal.
Den andra energikrisen på fyra år
Von der Leyen beskriver situationen som unionens andra energikris på fyra år, och konstaterar att den påverkar både Europas ekonomi och dess invånare "i hög grad". EU:s strukturella beroende av importerade fossila bränslen ligger bakom sårbarheten.
Kriget i Iran har drivit upp priserna på de globala energimarknaderna, och de extra kostnaderna har slagit direkt mot europeiska hushåll och industrier. Parallellerna till energikrisen 2022, som utlöstes av Rysslands invasion av Ukraina, är tydliga.
Von der Leyen kräver samordnade stödåtgärder
EU-kommissionens ordförande pekar på behovet av gemensamma åtgärder för att dämpa effekterna.
– Samordning på europeisk nivå behövs så att vi kan utnyttja vår marknadskraft och undvika att konkurrera om energiresurser på den globala marknaden, säger Ursula von der Leyen, ordförande för EU-kommissionen, enligt Wall Street Journal.
Tanken är att medlemsländerna ska agera som ett block på energimarknaden, snarare än att var och en förhandlar på egen hand mot leverantörer utanför unionen. En liknande strategi tillämpades delvis under gasköpen efter Rysslandsavstängningen 2022, då EU samordnade inköp för att fylla lagren inför vintern.
Hur snabbt kommissionen kan omsätta orden i konkreta åtgärder återstår att se, men uttalandet signalerar att energifrågan åter klättrar högt på EU:s politiska agenda.
