EU sänker tillväxtprognos till 1,1 procent efter Irankriget och energikrisen

EU-kommissionen skriver ner sin tillväxtprognos för 2026 kraftigt, från 1,4 till 1,1 procent, efter att Irankriget och energikrisen slagit hårt mot den europeiska ekonomin. Samtidigt höjs inflationsprognosen för unionen från 2,1 till 3,1 procent.

Energichocken driver upp inflationen

Det är konflikten i Mellanöstern som ligger bakom den försämrade bilden. Kriget har pressat upp energipriserna och tvingat EU-kommissionen att revidera sina prognoser i en mer pessimistisk riktning.

– Konflikten i Mellanöstern har orsakat en kraftig energichock, säger Valdis Dombrovskis, ekonomikommissionär i EU-kommissionen.

Inflationsuppgången på en hel procentenhet, från 2,1 till 3,1 procent, är den mest påtagliga effekten för hushåll och företag i unionen. Dombrovskis uppmanar samtidigt EU:s medlemsländer att minska beroendet av importerade fossila bränslen.

Sverige drabbas hårdare än snittet

Den svenska ekonomin påverkas mer än EU-genomsnittet. BNP-tillväxten för Sverige revideras ner från 2,6 till 1,8 procent under 2026, enligt EU-kommissionens nya prognos.

Inflationen i Sverige spås samtidigt stiga till 1,5 procent, jämfört med tidigare bedömda 0,6 procent, en ökning med nästan en procentenhet. Trots att den svenska inflationsnivån ligger klart under EU-snittet är nedjusteringen av tillväxten proportionellt sett större för Sverige än för unionen som helhet.

Irankriget och de höga energipriserna väntas fortsätta prägla den ekonomiska utvecklingen i Europa under resten av 2026, och Dombrovskis uppmaning om minskat fossilberoende signalerar att kommissionen ser strukturella åtgärder som nödvändiga för att stärka motståndskraften på sikt.