Europeiskt gaspris stiger nära 5 procent, kan driva upp svenska elräkningar

Prisnivåer som inte setts sedan krigsutbrottet mot Iran

Det krävs en tillbakablick till de oroliga veckorna efter att USA och Israel inledde bombattackerna mot Iran för att hitta ett högre gaspris på den europeiska råvarubörsen TTF i Amsterdam.

Priset på 60 euro per megawattimme markerar en betydande uppgång jämfört med de nivåer som rått under sommaren. En prisökning på nära 5 procent på en enda handelsdag speglar hur känslig den europeiska energimarknaden är för geopolitiska störningar.

Hormuzsundets roll förklarar prisrörelsen

Bakom prisuppgången ligger oro kring Hormuzsundet, den strategiska vattenvägen mellan Persiska viken och Arabiska havet. Normalt passerar runt 20 procent av världens gasflöden genom sundet, som periodvis har varit mer eller mindre stängt under våren och sommaren till följd av konflikten i regionen.

Varje störning i genomfarten slår direkt mot utbudet på den europeiska marknaden, där gas utgör en stor del av energimixen. Länder som Tyskland, Italien och Frankrike är i hög grad beroende av importerad gas för både uppvärmning och elproduktion.

Svenska elkunder kan märka av stigande gaspriser

Priset på Amsterdambörsen påverkar inte bara länder med direkt gasberoende. Eftersom gas används för att producera el i stora delar av Europa sätter gaspriset indirekt ett golv för elpriserna även i Sverige, via de sammankopplade nordeuropeiska elnäten.

När gasen blir dyrare att elda med höjs marginalkostnaden för elproduktion i kontinentala Europa, vilket driver upp spotpriserna på den gemensamma elmarknaden Nord Pool. Svenska elkunder, särskilt i södra Sverige där kopplingen till kontinenten är starkast, riskerar därmed att se högre elräkningar om gaspriserna håller sig på dessa nivåer eller stiger ytterligare.

Hur länge priset stannar på nuvarande nivåer beror till stor del på hur situationen kring Hormuzsundet utvecklas och om handelsflödena av flytande naturgas, LNG, kan återgå till normal kapacitet.