Kapital flyr USA:s techjättar, investerarna vänder blickarna mot underleverantörerna

Pengarna byter ägare

Skiftet syns tydligt i hur investerare ompositionerar sig. Niklas Lundin, förvaltare på Handelsbanken, beskriver ett mönster där kapitalet rör sig nedåt i värdekedjan, mot bolag som tillverkar exempelvis minneschip.

– Pengarna går från de som skriver checkarna till de som tar emot checkarna, säger Niklas Lundin till Svenska Dagbladet.

Förändringen sammanfaller med en bredare skepticism mot de massiva investeringar i datacenterkapacitet som techbolagen har gjort under AI-boomen. Marknaden börjar ställa sig frågan om pengarna faktiskt genererar avkastning, eller om jättarna investerar av rädsla för att halka efter konkurrenterna.

Investerarnas stora fråga: avkastning eller ren överlevnadsinstinkt?

Kristofer Barrett, förvaltare på Carmignac, sätter fingret på den centrala osäkerheten som nu präglar investerarklimatet kring AI-satsningarna.

– Investerar de för att de vill, för att de ska få avkastning på kapitalet, eller investerar de för att de måste, för att konkurrenterna annars gör det, säger Kristofer Barrett.

Distinktionen är avgörande för hur man värderar bolagen. Investeringar drivna av konkurrenstryck snarare än lönsamhetskalkyl signalerar att branschen kan befinna sig i en fas av kapitalförstöring, där ingen aktör vågar bromsa trots svaga ekonomiska motiv.

Johan Söderström, förvaltare på SEB, är mer optimistisk och menar att techbolagen har ett uppenbart handlingsutrymme. Om kalkylen inte håller kan de helt enkelt dra ner på investeringstakten, vilket skulle stabilisera bilden för aktieägarna.

Hur snabbt en sådan kurskorrigering i så fall sker återstår att se, men debatten om AI-investeringarnas verkliga värde ser ut att intensifieras under resten av 2026.