KI sänker BNP-prognosen för 2026 men spår höjd styrränta till 2,5 procent
Foto: Freepik
Konjunkturinstitutet räknar med att svensk ekonomi fortsätter återhämta sig trots kriget i Mellanöstern, men justerar ned BNP-prognosen för i år. Myndigheten spår samtidigt att Riksbanken höjer styrräntan till 2,5 procent under 2027.
Tillväxten bromsar in jämfört med tidigare prognos
Konjunkturinstitutet publicerade den 25 mars 2026 en ny prognos där BNP-tillväxten väntas landa på 2,5 procent i år, en nedrevidering från decemberprognosen som låg på 2,9 procent. För 2027 höjs däremot prognosen till 2,8 procent, jämfört med tidigare väntade 2,5 procent.
Återhämtningen fortsätter alltså, men i ett lugnare tempo under innevarande år. Kriget i Mellanöstern nämns som en faktor som tynger det ekonomiska läget, utan att bromsa återhämtningen helt.
Riksbanken väntas höja räntan i två steg
KI spår att Riksbanken höjer styrräntan till 2,0 procent innan årets slut, för att sedan höja ytterligare till 2,5 procent under 2027. Det är en markant förändring jämfört med den låga räntemiljö som präglat de senaste åren.
Konjunkturbarometern för mars, som publicerades samtidigt, visar ett normalt stämningsläge i ekonomin som helhet. Barometerindikatorn var i stort sett oförändrad jämfört med föregående månad.
Inom byggverksamhet stärktes stämningsläget ytterligare och är nu starkare än normalt, drivet av mer optimistiska anställningsplaner inom specialiserad bygg- och anläggningsverksamhet. Tillverkningsindustrin uppvisade också ett starkare läge, tack vare positiva förväntningar på produktionsvolym och orderstock.
Hushållen mer pessimistiska, handeln väntar prissänkningar
Trots det relativt stabila näringslivsläget är hushållens stämningsläge svagare än normalt och sjönk något i mars. Det förklaras främst av mer pessimistiska förväntningar på Sveriges ekonomi, men även av en negativ syn på den egna ekonomin och en avvaktande inställning till kapitalvaruinköp.
Handeln visade en kraftig nedgång i barometern. Nedskruvade förväntningar på försäljningsvolymen de kommande tre månaderna är den främsta orsaken. Många dagligvaruhandelsföretag förväntar sig dessutom minskade försäljningspriser, vilket sammanfaller med momssänkningen på livsmedel som träder i kraft den 1 april.
Tjänstesektorns konfidensindikator minskade också, främst till följd av dämpade förväntningar på efterfrågan på tre månaders sikt.
