Lecanemab erbjuds inte i svensk sjukvård, trots EU-godkännande
Foto: Freepik
Det svenskutvecklade alzheimerläkemedlet lecanemab, även känt som Leqembi, rekommenderas inte för användning i svensk sjukvård. Regionernas samverkansorgan NT-rådet bedömer att effekten inte är tillräckligt stor i förhållande till priset.
Lecanemab utvecklades av det svenska bioteknikbolaget BioArctic och godkändes inom EU i april 2025. Trots godkännandet avråder NT-rådet, som samordnar regionernas läkemedelsbeslut, sjukvården från att använda läkemedlet, rapporterar Ekot. Rådet uppger att tillverkaren begärt ett pris som inte motiveras av effekten, och att data om hälsoekonomi och långtidseffekter saknas.
Cochrane-analys ifrågasätter hela läkemedelsklassen
Beslutet sammanfaller med att ett internationellt forskarteam publicerat en genomgång av hela den läkemedelsklass som lecanemab tillhör. Forskarnätverket Cochrane har analyserat 17 kliniska studier med totalt över 20 000 deltagare, alla inriktade på läkemedel som angriper amyloida plack i hjärnan.
Slutsatsen är att behandlingarna visserligen minskar mängden plack, men att effekten på patienternas kognitiva förmåga inte är kliniskt relevant.
– Olyckligtvis pekar bevisen på att dessa läkemedel inte ger någon meningsfull skillnad för patienterna, säger studiens huvudförfattare Francesco Nonino vid IRCCS Institute of Neurological Sciences i Bologna.
I analysen ingår nio substanser, bland annat lecanemab och donanemab, som båda redan är EU-godkända.
Svenska experten kritisk mot analysens metod
Hugo Lövheim, överläkare vid geriatriskt centrum på Norrlands universitetssjukhus och professor vid Umeå universitet, ifrågasätter Cochrane-analysens slutsatser.
– De har klumpat ihop substanser som har en visad effekt med substanser som inte har det, vilket leder till en utspädning av resultatet, säger han.
Lövheim pekar på att lecanemab och donanemab, de enda två substanserna som hittills godkänts som läkemedel, faktiskt har visat en viss inbromsning av den kognitiva försämringen hos patienter med tidig Alzheimers sjukdom. Han understryker samtidigt att effekterna är begränsade.
– Sen ska man vara medveten om att det är ganska små effekter även om det ges tidigt i sjukdomen, säger Hugo Lövheim.
Alzheimers sjukdom är den vanligaste demenssjukdomen och drabbar drygt 100 000 personer i Sverige. Sannolikheten att insjukna ökar markant efter 65 års ålder, och enligt studier kan omkring 40 procent av fallen kopplas till livsstilsfaktorer som högt blodtryck, diabetes och fysisk inaktivitet.
Donanemab, ett besläktat läkemedel som godkändes inom EU i september 2025, befinner sig ännu tidigare i NT-rådets granskningsprocess. Forskarvärlden hoppas på att framtida studier ska kunna identifiera patientgrupper där substanserna har störst effekt. Enligt Lövheim pågår omfattande forskning på flera olika substanser inom alzheimerområdet just nu.
