LO lovar inga extralönekrav trots stigande priser, hoppas bromsa Riksbankens räntehöjningar

Risken för en pris-lönespiral bedöms som nära noll

Strategin bygger på att parterna på svensk arbetsmarknad konsekvent håller fast vid Riksbankens inflationsmål på 2 procent i avtalsförhandlingarna, oavsett hur priserna faktiskt utvecklas. Hållö menar att det gör Sverige till ett specialfall jämfört med omvärlden.

– Risken för en pris-lönespiral i Sverige är nära noll, säger han till TT.

Hans bedömning är att Riksbanken kan avstå från en eller två räntehöjningar jämfört med Europeiska centralbanken, ECB, om inflationen tar fart till följd av energiprischocken från Irankriget. Marknaden prisar just nu in tre svenska styrräntehöjningar redan i år, enligt uppgifter från TT, trots att Riksbankens eget huvudscenario så sent som för två veckor sedan pekade på en höjning först i slutet av 2027.

Hållö är tydlig med att fackets linje inte handlar om att löntagarna offras utan om "en långsiktig nyttokalkyl".

– Vi jagar inte kortsiktiga vinster, utan långsiktigt goda reallöner. Det är viktigt att Riksbanken också är tydlig med att den förstår detta, säger han.

Som bevis på strategins styrka pekar han på att reallönerna stigit med totalt 52 procent mellan 1997 och 2025, ett genomsnitt på 1,4 procent per år sedan industriavtalet börjat användas som märke för löneökningar, enligt Medlingsinstitutet och LO.

Löntagarna riskerar ny reallönesmäll

Inflationschocken 2022 och 2023 visar baksidan av strategin. Reallönerna föll med omkring 9 procent när inflationen skenade som värst, och innan Irankriget bröt ut i februari beräknades reallönerna vara tillbaka på 2021 års nivå först 2027 eller 2028. En ny inflationsvåg riskerar att skjuta den återhämtningen ytterligare framåt i tiden.

Riksbankschefen Erik Thedéen varnade den 31 mars för att kriget i Mellanöstern kan bli utdraget och kräva penningpolitiska åtstramningar. Kriget inleddes med USA:s och Israels bombattacker mot Iran den 28 februari.

– Vi måste tyvärr konstatera att krisen fortsätter och att oljepriset är högt. Det kommer med nödvändighet att spilla in i de direkta inflationseffekterna, alltså diesel- och bensinpriser och sådana saker, säger Thedéen till TT.

Storbankerna har redan börjat höja räntorna på bolån med rörlig ränta, något Thedéen beskriver som förväntat när bankernas finansiering via marknadsräntor blivit dyrare. Han ifrågasatte dock varför sparräntorna inte höjts i samma takt, ett uttalande som fick SEB att samma dag höja sparräntan med 0,15 procentenheter på låsta placeringskonton.

Nästa stora avtalsrörelse äger rum 2027, då närmare 500 av totalt 617 avtal är uppe för omförhandling. Hur inflationen och Irankriget utvecklas fram till dess avgör i hög grad hur hårt prövad LO:s strategi om återhållsamma lönekrav kommer att bli.