Nobelpristagare i ekonomi: AI-effekterna på produktiviteten är överskattade

AI når inte upp till 80- och 90-talets boom

Christopher Pissarides, som tilldelades ekonomipriset till Alfred Nobels minne 2010, är en av världens ledande experter på automation och arbetsmarknad. I en intervju med Bloomberg är han tydlig med sin syn på AI:s makroekonomiska potential.

– Jag tvivlar på att det kommer att bli en ny boom, lik den vi hade på 80- och 90-talet, säger Pissarides till Bloomberg.

Hans bedömning går emot den bild som många tech-företag och investerare målar upp, där AI beskrivs som en transformativ kraft med kapacitet att revolutionera hela ekonomier. Pissarides ser i stället en mer begränsad verklighet.

40 procent av jobben i Storbritannien påverkas knappt

Pissarides, som är specialiserad på automationens påverkan på arbetet, pekar på konkreta siffror för att underbygga sin tes. Runt 40 procent av jobben i Storbritannien kommer i stort sett inte att påverkas av AI, enligt hans analys.

Vården är ett exempel på en sektor som förblir relativt opåverkad. Det handlar om yrken som kräver mänsklig närvaro, omdöme och fysisk interaktion, egenskaper som AI inte ersätter på något enkelt sätt.

– Tiderna med hög produktivitetstillväxt är över, oavsett vad vi gör, säger han.

Uttalandet antyder att bromsen på produktivitetstillväxten inte enbart handlar om vilken teknik som finns tillgänglig, utan om djupare strukturella förändringar i de västerländska ekonomierna, bland annat demografiska skiften och en växande tjänstesektor där produktivitetsvinster är svårare att mäta och uppnå.

Pissarides syn ligger i linje med en bredare akademisk diskussion om det så kallade produktivitetsparadoxet, där kraftiga teknologiska investeringar historiskt sett tagit lång tid innan de synts i makrostatistiken. Samtidigt ifrågasätter han om AI ens har den potentialen den gången.