Norges energiminister: Landet gynnas inte av stigande oljepriser efter Irankriget

Blockaden driver upp priserna, men inte välståndet

Konflikten i Mellanöstern och den pågående blockaden av Hormuzsundet har pressat upp olje- och gaspriserna kraftigt, vilket ökar intäkterna för Norges energisektor. Det konstaterar Nordeas energianalytiker Thina Saltvedt i en intervju med Ekot.

Prisuppgången på nästan 56 procent, från 70 till 109 dollar per fat, ger på pappret ökade exportintäkter för ett av världens största olje- och gasexporterande länder. Men energiminister Terje Aasland ser inte situationen som en fördel för norsk ekonomi i stort.

– Det påverkar Norge negativt, säger han.

Inflationen äter upp vinsterna

Aasland pekar på att prisuppgången driver inflation och urholkar norsk konkurrenskraft, på samma sätt som i andra länder. De ökade intäkterna från energisektorn kompenserar inte för de bredare ekonomiska konsekvenserna av ett dyrare energiläge.

– De negativa konsekvenserna av kriget påverkar oss på samma sätt som alla andra länder, säger Terje Aasland, Norges energiminister, till Sveriges Radios Ekot.

Det är en tydlig signal om att råvaruexport och nationell ekonomisk hälsa inte automatiskt följs åt, särskilt inte när prisuppgångarna beror på geopolitisk instabilitet snarare än ökad efterfrågan.

Läget i Mellanöstern fortsatt osäkert

Bakgrunden är ett eskalerande krig i Mellanöstern som enligt svenska regeringsföreträdare riskerar att utvecklas till ett storkrig i regionen, rapporterade Omni den 24 mars. Blockaden av Hormuzsundet, ett av världens mest strategiskt viktiga sjöfartsstråk för oljetransporter, är en direkt följd av konflikten.

Hur länge blockaden håller och hur högt oljepriset stiger beror på krigets fortsatta förlopp, något som i nuläget är svårt att förutsäga. För Norge, vars statliga förmögenhet till stor del är uppbyggd på oljeintäkter via Oljefondet, innebär ett utdraget konfliktläge en komplex balans mellan kortsiktiga exportvinster och långsiktiga ekonomiska skadeverkningar.