Ny konsumentkreditlag 20 november: fler uppgifter krävs för att handla på faktura

Vilka uppgifter efterfrågas?

Betalföretagen ska ställa fler frågor och hämta in fler typer av uppgifter. Det kan handla om årsinkomst, antal barn och anställningsform.

I bland annat sin app ber Klarna kunderna fylla i uppgifter om privatekonomi och boendesituation. Syftet är att bolaget ska kunna "bedöma vad du har råd med", som Klarna skriver.

– Kreditgivarna är skyldiga att ställa fler frågor och hämta in fler typer av uppgifter. Det ska vara en grundlig kontroll, säger man numera. Förut kunde det göras mer skönsmässigt, säger Anna Lindström, jurist på Konsumentverket, till TT.

Den som inte lämnar uppgifterna riskerar att nekas faktura. Kontokort fungerar fortfarande, förutsatt att det finns täckning för köpet.

Varför skärps kraven?

Skärpningen ska motverka överskuldsättning. Fler typer av krediter omfattas av reglerna, bland annat räntefria krediter som lämnas av en tredje part, till exempel Klarna.

– Det här skärpta kravet på kreditprövningar är ett sätt att motverka den överskuldsättning som vi har i samhället och att man inte ska få krediter som man inte har möjlighet att återbetala, säger Anna Lindström.

Regeringen lämnade i mars 2026 en proposition till riksdagen. Lagen genomför EU:s konsumentkreditdirektiv. Den innehåller även stärkta rättigheter för konsumenter:

• Ångerfristen börjar löpa först när konsumenten fått information om sin ångerrätt.
• Vid betalningssvårigheter ska kreditgivare erbjuda alternativ, till exempel nedsatt ränta eller uppskov, innan indrivning får inledas.
• Fler företag som erbjuder eller förmedlar krediter hamnar under Finansinspektionens tillsyn.

– Med ytterligare skydd för konsumenterna fortsätter vi att stoppa ansvarslös kreditgivning, sade finansmarknadsminister Niklas Wykman i regeringens pressmeddelande.

Hur märks det för konsumenterna?

Kunderna får fler frågor i början. Enligt Anna Lindström finns ingen praxis kring köpbelopp. Vid återkommande dagligvaruinköp hos samma kreditgivare kan prövningen kanske slopas vid varje tillfälle, men den får inte vara oproportionerligt stor i förhållande till kredit, löptid eller belopp.

– Men absolut, för konsumenten kommer det att bli en ökning av frågor inledningsvis, säger hon.

Branschorganisationen Svensk Handel välkomnar lagändringen. Bengt Nilervall, näringspolitisk expert, uppger att det återstår oklarheter för handelsföretagen om huruvida de ska klassas som kreditförmedlare.

– Vi tycker utgångspunkten måste vara en sund konsumtion och en sund kreditanvändning. Det är klart att det är många som har kommit i kläm och tagit lån som de inte borde ha tagit. Sedan kan det bli så att det kanske är färre som väljer den här typen av betalmetod, säger han.