Foto: Freepik
De lättade bolånereglerna från i april var tänkta att hjälpa förstagångsköpare, men experter bedömer att de i stället bidrar till stigande bostadspriser, skriver Dagens Nyheter. Enligt Länsförsäkringars beräkningar kan vissa hushåll nu låna nästan 60 procent mer än tidigare.
Vad ändrades i bolånereglerna?
Tidöregeringen införde i april lättade amorteringsregler och ett höjt bolånetak. Motiveringen var att fler unga skulle kunna köpa sin första bostad.
Kravet på en extra procents årlig amortering för hushåll med bolån över 4,5 gånger årsinkomsten slopades. Lånetaket höjdes samtidigt från 85 till 90 procent av bostadens värde.
Hur mycket mer kan hushållen låna?
Länsförsäkringars privatekonom Stefan Westerberg har räknat på olika exempelhushåll. Ett par som tjänar 55 000 kronor per person och månad före skatt, och har 800 000 kronor i kontantinsats, kan nu låna 7,2 miljoner kronor. Tidigare var gränsen 4,5 miljoner kronor.
– Hushållen kan nu låna väldigt mycket mer pengar med samma inkomst och sparkapital som tidigare. För bostadsmarknaden stöder det köp på högre prisnivåer, säger Stefan Westerberg.
Hushåll med lägre inkomster får inte motsvarande ökning. Det beror främst på bankernas kvar att leva på-kalkyler, som utgår från att inkomsten ska räcka till levnadsutgifter och en ränteökning till mellan 6 och 7 procent.
Ensamstående får inte heller samma lånemöjligheter som par.
– Sett till köpkraft så har de här reglerna primärt gynnat de som har två inkomster snarare än singelhushållen, säger Joakim Lusensky, kommunikationschef på Mäklarsamfundet.
Hur har bostadspriserna utvecklats?
Bostadspriserna har stigit det senaste året. Mest har de ökat i centrala Stockholm, där bostadsrätterna blivit drygt 9 procent dyrare. Snittpriset var drygt 124 000 kronor per kvadratmeter i september, en ny rekordnotering.
Hur stor del av uppgången som beror på reglerna är svårt att fastställa.
– Vår bedömning är att de nya bolånereglerna bidrar till prisutvecklingen. Men det måste ses i samvariation med att vi haft en stark börsutveckling och en allmän ekonomisk optimism bland hushållen, säger Joakim Lusensky.
Westerberg uppger att osäkerhet kopplad till omvärldsläget sannolikt har dämpat prisökningen.
Optimismen består trots stigande räntor
SEB:s Boprisindikator steg i oktober med två enheter till 43 efter två månaders nedgång. Totalt 53 procent av hushållen tror på stigande bostadspriser det kommande året, medan 10 procent väntar sig fallande priser och 25 procent oförändrade.
Samtidigt överväger 15 procent att binda sina rörliga bolån, den högsta nivån sedan början av 2022. SEB:s privatekonom Américo Fernández menar att stark tillväxt, god köpkraft och lättade bolåneregler väger tyngre än oron för högre räntor.
