Regeringen sänker BNP-prognosen till 2,3 procent på grund av Irankriget

Regeringen reviderar ner sin tillväxtprognos för svensk ekonomi från 2,8 till 2,3 procent för 2026, till följd av det pågående Irankriget och dess effekter på hushåll och priser.

Kriget vid Hormuzsundet dämpar svensk tillväxt

Oron kring Hormuzsundet slår igenom i den svenska ekonomin via högre priser och ökad försiktighet bland hushållen. Det är bakgrunden till att finansminister Elisabeth Svantesson (M) på tisdagen presenterade en nedreviderad prognos.

– Världen och omvärlden är brutalt turbulent och vi påverkas mycket av det, säger Elisabeth Svantesson på pressträffen.

– Det som hänt vid Hormuzsundet försämrar tillväxtutsikterna, säger hon.

Jämfört med marsbudgetens prognos på 2,8 procent innebär den nya bedömningen en nedjustering med 0,5 procentenheter för innevarande år. Även 2027 påverkas, då prognosen skruvas ned från 2,7 till 2,5 procent.

Prognosen förutsätter att konflikten löses inom månader

Den reviderade bedömningen bygger på ett scenario där Irankriget når en lösning inom några månader. Om konflikten drar ut på tiden riskerar tillväxtutsikterna att försämras ytterligare.

Trots nedjusteringen av BNP-prognosen håller regeringen fast vid sin tidigare inflationsbedömning. KPIF väntas landa på 1,2 procent i år, vilket tyder på att prisuppgångarna ännu inte bedöms bli bestående på lång sikt.