SEB-ekonom: Privat sektor kan tvingas hantera nästa globala kris

Den globala statsskulden närmar sig 100 procent av BNP, och enligt SEB:s seniore ekonom Robert Bergqvist riskerar stater att snart nå gränsen för sin återbetalningsförmåga.

Offentliga finanser har försvagats av återkommande kriser

De senaste årens kriser, bland annat pandemin och energikrisen, har fått centralbanker och regeringar världen över att öka sina utgifter kraftigt. Resultatet är en global skuldsättning som nu närmar sig 100 procent av BNP, enligt uppgifter som Robert Bergqvist, senior ekonom på SEB, lämnar till Svenska Dagbladet.

Bergqvist beskriver läget som att de offentliga finanserna har fått ett försvagat immunförsvar, medan den privata sektorns skuldsättning samtidigt har minskat.

– Jag skulle vilja beskriva det som att vi har flyttat över kraften att hantera nästa kris till privat sektor, säger Robert Bergqvist, senior ekonom på SEB.

Det innebär att näringsliv och hushåll i nästa ekonomiska nedgång kan behöva axla en roll som tidigare burits av stater och centralbanker.

Försämrat internationellt samarbete ökar riskerna

Alexandra Stråberg, chefsekonom på Länsförsäkringar, lyfter en annan dimension av problemet. Den globala samverkan har försämrats, vilket försvårar koordinerade svar på framtida kriser.

Samtidigt ser Stråberg ett ljus i mörkret. Ökad medvetenhet om sårbarheter kan driva fram klokare investeringar och nya samarbetsformer, menar hon.

Frågan är om den privata sektorn, trots lägre skuldsättning, har kapacitet och vilja att agera stabiliserande i ett läge där staternas handlingsutrymme är begränsat. Hur nästa kris hanteras beror i hög grad på om den förskjutning Bergqvist beskriver håller, eller om stater tvingas låna ytterligare, trots redan ansträngda balansräkningar.