Storbankerna tjänar miljarder på räntenettot, men analytiker varnar för press framöver

Vad är räntenettot och varför är det så lönsamt?

Räntenettot uppstår när banker lånar ut pengar till högre ränta än de betalar sina sparare. Det är bankernas grundaffär och den post som väger tyngst i resultaträkningen.

Under de senaste åren, när Riksbanken höjde styrräntan kraftigt för att bekämpa inflationen, sköt räntenettot i höjden. Bankerna höjde snabbt utlåningsräntorna men var långsamma med att höja inlåningsräntorna i samma takt, vilket vidgade marginalen ytterligare.

Marginalen håller trots räntesänkningar

Riksbanken har sedan 2024 sänkt styrräntan i flera steg, men storbankernas räntenetto har inte krympt i motsvarande grad. En förklaring är att bankerna har stora volymer bundna bolån som fortfarande löper på höga räntor och successivt förnyas, vilket håller intäkterna uppe under en övergångsperiod.

Analytiker påpekar att den verkliga pressen på räntenettot väntas komma när merparten av de bundna lånen har omsatts till lägre nivåer, något som tar tid givet att många hushåll band sina lån på tre till fem år under räntehöjningsfasen.

Konkurrens och regleringar kan pressa marginalerna

På sikt finns faktorer som kan krympa bankernas kassako. Ökad konkurrens från nischbanker och fintechbolag pressar inlåningsmarginalen, och konsumenter är i dag mer benägna att flytta sparkapital dit räntorna är högst.

Dessutom granskar EU:s finansmyndigheter hur banker hanterar ränteöverföringen till sparare, och krav på ökad transparens kan komma att påverka hur fritt bankerna sätter sina marginaler framöver.

Storbankernas kommande kvartalsrapporter väntas ge en tydligare bild av hur snabbt räntenettot faktiskt rör sig nedåt när allt fler bolånekunder förnyar sina avtal till dagens lägre räntenivåer.