Svensk inflation föll till 1,6 procent i mars, drivet av lägre elpriser och matpriser

Elpriser och livsmedel drog ned inflationen

Två faktorer vägde tyngst i nedgången. Elpriserna föll kraftigt under månaden, vilket motverkade en samtidig uppgång i drivmedelspriserna.

– Drivmedelspriserna steg kraftigt i mars och hade den största prisförändringen sedan 90-talet, men motverkades av en stor nedgång i elpriserna, säger Mikael Nordin, prisstatistiker på SCB.

Även livsmedelspriserna sjönk jämfört med februari, framför allt till följd av lägre priser på mejerivaror. Månadsförändringen för KPIF från februari till mars var minus 0,6 procent.

KPIF exklusive energi, det vill säga KPIF-XE, sjönk ännu mer, från 1,4 procent i februari till 1,1 procent i mars. Det tyder på att energipriserna spelade en avgörande roll i den samlade prisutvecklingen under månaden.

Utfallet slog analytikernas prognoser

Marssiffran landade betydligt lägre än analytikernas förväntningar. Innan SCB publicerade det preliminära snabbbeskedet den 7 april hade analytikerna räknat med en KPIF-inflation på 2,2 procent. Utfallet på 1,6 procent innebär en avvikelse på 0,6 procentenheter.

Det ordinarie KPI, som till skillnad från KPIF inkluderar effekter av förändrade bolåneräntor, steg däremot något, från 0,5 procent i februari till 0,6 procent i mars. Uppgången förklaras av ökade transportkostnader, medan kostnaderna för boende sjönk, uppger Caroline Neander, prisstatistiker på SCB, i samband med snabbindikatorns publicering.

KPIF är Riksbankens målvariabel för penningpolitiken och det mått som väger tyngst när centralbanken fattar räntebeslut. Med inflationen nu tydligt under Riksbankens mål på 2 procent ökar trycket på banken att beakta prisutvecklingen i kommande beslut om styrräntan.