Sverige har EU:s högsta ungdomsarbetslöshet, men siffran är missvisande

Studenter räknas som arbetslösa i Sverige

Förklaringen till den höga siffran ligger i hur internationell statistik definierar arbetslöshet. Enligt de internationella reglerna räknas svenska heltidsstuderande som arbetslösa om de är intresserade av eller väntar på att ta ett sommar- eller extrajobb.

I länder med lärlingssystem, bland annat Tyskland och Österrike, räknas unga i stället som sysselsatta under sin utbildning.

– En lärling är definitionsmässigt sysselsatt. Så en lärling kan inte bli arbetslös, säger Anders Forslund, professor och mångårig forskare i arbetsmarknadsfrågor, till TT.

Det innebär att länderna mäter i grunden olika saker, vilket gör en direkt jämförelse av siffrorna missvisande.

Annat mått placerar Sverige näst lägst i EU

Ett alternativt mått ger en helt annan bild av Sverige. När man i stället mäter andelen unga som varken arbetar eller studerar, det så kallade Neet-måttet, rasar den svenska siffran.

– Helt plötsligt ligger Sverige nästan lägst i Europa, säger Forslund.

Andelen unga i åldern 15–24 år som varken arbetar eller studerar uppgår till cirka 5 till 6 procent i Sverige, enligt uppgifter från TT. Det placerar landet i den absoluta toppen av EU när det gäller att hålla unga i antingen arbete eller utbildning.

Neet-måttet anses av Forslund och många andra arbetsmarknadsekonomer vara ett mer rättvisande mått på hur väl ett land lyckas integrera unga i samhället, eftersom det fångar dem som faktiskt riskerar att hamna utanför, inte de som studerar och söker extrajobb.

Debatten om hur ungdomsarbetslöshet bör mätas och presenteras väntas fortsätta, inte minst inför kommande EU-jämförelser och den svenska valrörelsen 2026.