Sydkoreanska Sinokor tjänade miljoner på att köra olja i mörkret under Hormuzkrisen

Rederiet som valde risk framför försiktighet

När spänningarna kring Hormuzsundet eskalerade valde de flesta stora rederier att undvika området. Sinokor tog motsatt väg. Bolagets supertankers fraktade råolja från Förenade arabemiraten med transpondrar avstängda, vilket innebar att fartygen i praktiken blev osynliga för omvärldens spårningssystem.

Strategin var enkel men lönsam: fraktpriserna sköt i höjden när utbudet av villiga transportörer kollapsade, och Sinokor fyllde vakuumet.

– Vi körde när ingen annan ville köra, vilket naturligtvis återspeglas i de priser vi kunde ta ut, uppger bolagets ledning enligt uppgifter i rapporten.

Att stänga av transpondrarna är inte i sig olagligt, men det väcker frågor om transparens och säkerhet i ett av världens mest strategiskt känsliga sjöfartsstråk. Ungefär en femtedel av världens oljehandel passerar genom Hormuzsundet varje år.

Så fungerade affärsmodellen under krisen

Sinokor är kontrollerat av den sydkoreanske affärsmannen Choi Eun-young, som sedan länge är känd i branschen för att ta kalkylerande risker i geopolitiskt instabila regioner.

När kriget bröt ut i Persiska viken föll antalet aktiva tankfartyg i området kraftigt. Det drev upp spotpriserna för råoljetransporter till nivåer som vida översteg normala marknadspriser. Sinokor, med en flotta dimensionerad för just supertransporter, kunde ta ut premiumpriser per resa som annars är ovanliga på marknaden.

Lastningarna skedde vid terminaler i Förenade arabemiraten, varefter fartygen transporterade råoljan vidare, troligen till asiatiska raffinaderier med hög efterfrågan och begränsade alternativa leverantörer.

Affärsmodellen liknar den som så kallade "shadow fleet"-aktörer använt för att frakta sanktionerad olja från Ryssland och Iran, men Sinokor opererade med laglig last. Det är kombinationen av hög riskvilja, rätt flotta och frånvaron av konkurrenter som förklarar de stora vinsterna.

Hormuzkrisen satte ljuset på skuggflottans logik

Händelserna kring Sinokor illustrerar en bredare dynamik som blivit allt tydligare sedan Rysslands invasion av Ukraina 2022. När geopolitiska risker stiger väljer välreglerade rederier med börsnoteringar och västliga försäkringsgivare att dra sig tillbaka, eftersom deras exponering mot sanktioner och ryktesrisker är för stor.

Det skapar ett utrymme för aktörer med lägre institutionell exponering, och ibland lägre transparenskrav, att kliva in och ta marknadsandelar.

Sinokor är inte klassificerat som en skuggflotteoperatör, men bolagets agerande under Hormuzkrisen visar att gränsen mellan opportunistisk risktagning och regelvidrig verksamhet kan vara hårfin. Internationella sjöfartsorganisationen IMO och flera europeiska regeringar diskuterar nu skärpta krav på transponderanvändning i högriskzoner, vilket kan begränsa liknande strategier framöver.