Trump använder 100 år gamla lagar för att driva igenom tullkrig
Foto: Freepik
Donald Trump återupplivar sitt tullkrig genom att luta sig mot antika amerikanska handelslagar, sedan moderna försök mött juridiska bakslag.
Smoot–Hawley-lagen tas ur malpåsen
Lagen som senast användes i stor skala under 1930-talets depression har plötsligt fått ny aktualitet. I juli 2026 tog Trump stöd av Smoot–Hawley-lagen, en handelslag från tidigt 1900-tal, för att kringgå de rättsliga hinder som bromsade hans ursprungliga tullpaket.
Strategin är inte slumpmässig. Genom att åberopa äldre lagstiftning kan administrationen hävda bredare befogenheter som är svårare att utmana i domstol, eftersom lagarna skrevs i en tid då kongressen gav presidenten mer direkt handelsmakt.
Juridiska bakslag tvingade fram ny taktik
Trumps tullar har under 2025 och 2026 upprepade gånger stoppats eller försenats av federala domstolar. Domstolarna ifrågasatte om presidenten hade tillräckligt stöd i modern lagstiftning för att ensidigt införa så omfattande tariffer mot handelspartners som EU, Kina och Kanada.
Svaret från Vita huset blev att leta djupare i lagboken. Förutom Smoot–Hawley har administrationen enligt uppgifter i rapporten från Omni även sökt stöd i andra äldre handelslagar för att säkra tullarna juridiskt.
– Vi har all rätt att skydda amerikanska intressen, och lagen ger oss de verktygen, är den typ av argumentation som Trump-administrationen återkommande framfört.
Konsekvenser för global handel
Återupplivandet av 1930-talslagar skapar osäkerhet för handelspartners som förhandlat utifrån moderna WTO-regler och bilaterala avtal. EU och Kina har båda varnat för motåtgärder om tullarna träder i kraft fullt ut.
För amerikanska importörer innebär det höjda kostnader på varor från en lång rad länder. Industrier som är beroende av globala leveranskedjor, bland annat fordonsindustrin, elektroniksektorn och jordbruket, riskerar att drabbas av ökade insatspriser.
Huruvida de gamla lagarnas rättsliga grund håller vid en ny domstolsprövning återstår att se. Flera juridiska experter väntas utmana strategin, och frågan om var gränsen går för presidentens handelsmakt ser ut att avgöras i domstol under resten av 2026.
