Wallenbergs namn värderas högre än miljarderna i Stegra-räddningen

Politisk goodwill kan vara det verkliga motivet

Investeringen motsvarar 0,7 procent av Wallenbergstiftelsernas totala kapital, en begränsad insats som ändå ger familjen kontroll över bolaget. Affärsvärldens Peter Benson menar att det förklarar varför affären är lönsam oavsett om Stegra når lönsamhet eller inte.

Pressmeddelandet som gick ut i samband med affären beskrivs av Benson som närmast unikt i sin "totala avsaknad av positiva skrivningar". Det tolkar han som ett tecken på att syftet inte primärt är finansiell avkastning.

– Det blir en lysande affär om denna insats i framtiden kan växlas in i ovärderligt politiskt kapital. Så hatten av för Marcus Wallenberg, skriver han i Affärsvärlden.

Genom att ta på sig rollen som ledande ägare sätter Wallenberg sitt varumärke i pant för Stegra, konstaterar SVT:s ekonomikommentator Johan Zachrisson. I ett osäkert omvärldsläge, med rörliga energipriser, förändrade tullar och skiftande miljöregler, kan det långsiktiga Wallenbergarvet vara mer värt för bolaget än både tre och femton miljarder kronor.

– Bygger man den här sortens megafabriker, då är det väldigt svårt att veta vad prislappen blir i slutändan, säger Zachrisson till SVT.

Northvolt-spöket hänger över Stegra

EFN:s Anders Hägerstrand lyfter fram att räddningen är viktig för Sveriges rykte som industrination. Hade Stegra gått i konkurs efter Northvolt hade det skickat ett dystert budskap, och investeringar på tiotals miljarder kronor i Boden hade riskerat att hamna i utländska händer.

Men Hägerstrand understryker att nyemissionen bara ger bolaget ett tillfälligt andrum. Den verkliga utmaningen, att få produktionen att fungera i full skala och med lönsamhet, återstår.

Parallellen till Northvolt är tydlig. Det batteritillverkarens problem eskalerade just när produktionstakten i den nybyggda fabriken skulle ökas, påpekar Hägerstrand på efn.se. Stegra befinner sig i ett liknande skede.

En faktor som talar för Stegra är att Sverige har lång erfarenhet av stålproduktion, till skillnad från storskalig batteritillverkning. Det som talar emot är en europeisk stålmarknad med kronisk överkapacitet, även om åtgärder nu vidtas för att begränsa inflödet av kinesiskt stål.

Personkopplingar väcker frågor om framtida samarbeten

Valet av Leif Johansson som ny styrelseordförande i Stegra väcker uppmärksamhet. Han har lång erfarenhet som tidigare vd för Electrolux och AB Volvo, men saknar djupare bakgrund i stålproduktion och tung basindustri.

Att vd Henrik Henriksson fortsätter trots att han bär det yttersta ansvaret för den bristfälliga kostnadskontrollen har också fått reaktioner i branschen.

Hägerstrand lyfter på efn.se fram en annan intressant tråd: möjliga framtida samarbeten mellan Stegra och statliga LKAB. Marcus Wallenberg var tidigare ordförande för LKAB, och LKAB:s nye vd Johan Menckel sitter i styrelsen för Wallenbergbolaget Saab, där Marcus Wallenberg är ordförande. Om Stegra lyckas etablera sig som lönsamt bolag skulle Sverige få två stora stålkoncerner, Stegra och börsnoterade SSAB, med delvis överlappande ägarsfärer.