Vad är kärnvapen: definition, typer, historia och effekter

Kärnvapen frigör enorm energi genom fission eller fusion. Lär dig hur de fungerar, vilka typer som finns, deras historia och effekter på människor och miljö.

Kärnvapen är vapen vars destruktiva kraft kommer från kärnreaktioner, antingen kärnfission (klyvning av tunga atomkärnor) eller kärnfusion (sammanslagning av lätta atomkärnor), eller en kombination av båda. De frigör extremt stora mängder energi på bråkdelar av en sekund och orsakar skador genom tryckvåg, värmestrålning och joniserande strålning.

Den här artikeln förklarar vad kärnvapen är, hur de fungerar tekniskt, vilka typer som finns, vad som händer vid en explosion, hur många som finns i världen och vilken historia de bär med sig.

Vad är definitionen av kärnvapen?

Kärnvapen definieras som vapen vars destruktiva kraft bygger på kärnreaktioner. Enligt Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) rör det sig om “bomber, stridsspetsar eller projektiler som använder aktivt kärnmaterial för att åstadkomma en kedjereaktion vid detonation.” FOI understryker att när det gäller ren explosiv förödelse finns “inget som är farligare än kärnvapen.”

Hur skiljer sig kärnvapen från konventionella vapen?

Konventionella vapen frigör energi genom kemiska reaktioner, till exempel sprängämnen som TNT. Kärnvapen frigör energi ur atomkärnorna själva, vilket ger en sprängkraft som är mångtusentals gånger kraftigare. Ett kärnvapen på 1 kiloton motsvarar sprängkraften hos 1 000 ton konventionellt sprängämne. Moderna kärnvapen kan vara upp till flera hundra kiloton.

Utöver den enormt högre sprängkraften producerar kärnvapen också joniserande strålning och radioaktivt nedfall, något konventionella vapen inte gör. Det är kombinationen av tryckvåg, värmestrålning och strålning som gör kärnvapen unikt förödande.

Varför kallas de ibland atomvapen?

Termen “atomvapen” används ofta synonymt med kärnvapen, men syftar ursprungligen på de första fissionsbaserade bomberna, det vill säga atombomberna. Begreppet “kärnvapen” är det bredare och mer korrekta samlingsnamnet, eftersom det även inkluderar vätebomber och andra termonukleära vapen som bygger på fusion snarare än ren fission.

Hur fungerar kärnvapen?

Kärnvapen utnyttjar de krafter som håller samman atomkärnor. Beroende på om vapnet bygger på fission, fusion eller en kombination av båda varierar den tekniska principen och sprängkraften. Nedan följer en genomgång av de tre grundläggande mekanismerna.

Vad är kärnfission och hur driver den en atombomb?

Kärnfission innebär att en tung atomkärna klyvs i två mindre delar när den träffas av en neutron. Vid klyvningen frigörs energi och ytterligare neutroner, som i sin tur klyver fler atomkärnor. Detta kallas en kedjereaktion.

Fenomenet upptäcktes 1938 av Lise Meitner och Otto Hahn. Atombomber använder anrikat uran-235 eller plutonium-239 som klyvbart material. När kedjereaktionen sker okontrollerat och på bråkdelen av en sekund uppstår en explosion med enorm kraft.

Vad är kärnfusion och hur fungerar en vätebomb?

Kärnfusion är motsatsen till fission. I stället för att klyva tunga atomkärnor sammanfogas lätta atomkärnor, typiskt väteisotoperna deuterium och tritium, vid extremt höga temperaturer. Fusionen frigör ännu mer energi per reaktion än fission.

En vätebomb (termonukleärt vapen) använder en fissionsladdning som “tändsats” för att skapa de temperaturer som krävs för att starta fusionsreaktionen. Resultatet är en sprängkraft som vida överstiger en ren atombombs. USA testade sin första vätebomb 1951 och Sovjetunionen sin 1953.

Vad sker vid detonationsögonblicket?

Vid detonationen frigörs energin på microsekunder och ger upphov till tre parallella skademekanismer:

Tryckvåg: en chockvåg av övertryck som krossar byggnader och orsakar kross- och stöttrauman.
Värmestrålning: ett intensivt värmeblixt som antänder material och orsakar svåra brännskador på exponerad hud på långa avstånd.
Joniserande strålning: både initial strålning vid explosionen och kvarvarande strålning från radioaktivt nedfall, som orsakar akut strålsjuka, cancer och genetiska skador.

Vilka typer av kärnvapen finns det?

Det finns flera kategorier av kärnvapen som skiljer sig åt i konstruktion, sprängkraft och avsett användningsområde. De tre mest centrala typerna är atombomben, vätebomben och neutronbomben.

Vad är skillnaden mellan en atombomb och en vätebomb?

En atombomb bygger uteslutande på kärnfission och använder uran-235 eller plutonium-239. Sprängkraften är stor men begränsad jämfört med termonukleära vapen. Hiroshimabomben “Little Boy” och Nagasakibomben “Fat Man” var fissionsvapen.

En vätebomb (termonukleärt vapen) kombinerar fission och fusion. Fissionsladdningen utlöser fusionen av väteisotoper, vilket ger en mångfalt större sprängkraft. Moderna strategiska kärnvapen är nästan uteslutande termonukleära och är avsevärt kraftigare än bomberna som föll över Japan 1945.

Vad är en neutronbomb?

En neutronbomb är en variant av termonukleärt vapen konstruerad för att maximera neutronstrålningen och minimera tryckvågen och värmestrålningen relativt sett. Tanken bakom konstruktionen är att döda levande varelser med strålning på kortare avstånd, utan att förstöra byggnader i lika hög grad som en konventionell kärnvapenexplosion. Neutronbomben klassas som ett eget kategori inom kärnvapen av bland andra Röda Korset.

Vad är skillnaden mellan strategiska och taktiska kärnvapen?

FOI beskriver distinktionen på följande sätt:

Strategiska kärnvapen är stora, långräckviddiga vapen utformade för att kunna avfyras från en kontinent till en annan. De används primärt för avskräckning och bär stridsspetsar med sprängkraft mätt i hundratals kiloton eller megaton.
Taktiska kärnvapen är mindre laddningar avsedda för användning på slagfältet. De kan monteras på artillerigranater, kortdistanskrobotar eller torpeder, där konventionella stridsspetsar byts mot kärnstridsspetsar.

Vad händer när ett kärnvapen exploderar?

En kärnvapenexplosion orsakar skador i en skala och av en komplexitet som saknar motstycke bland andra vapen. De direkta effekterna slår till omedelbart, medan de indirekta effekterna sprider sig under dagar, månader och år.

Hur orsakar tryckvågen skador?

Tryckvågen breder ut sig från explosionspunkten med översonisk hastighet. Det höga övertrycket kollapsar byggnader, splittrar fönster till dödliga projektiler och ger inre skador på lungor och organ. Närmast explosionen är döden nästintill omedelbar. På längre avstånd orsakar tryckvågen kross- och stötskador samt begravning under rasmassor.

Vad gör värmestrålningen vid en kärnvapenexplosion?

Värmeblixten uppstår vid detonationen och varar i några sekunder. Temperaturen i fireball kan uppgå till tiotals miljoner grader. Värmestrålningen antänder byggnader, fordon och vegetation och orsakar svåra brännskador på exponerad hud på avstånd av flera kilometer. Storbränder kan uppstå och slå samman till så kallade eldstormar som ödelägger hela stadsdelar.

Vad är akut strålsjuka och hur uppstår den?

Akut strålsjuka uppstår när kroppen utsätts för höga doser joniserande strålning på kort tid. Strålningen skadar cellernas DNA och stör kroppens förmåga att producera blodceller. Symtomen inkluderar illamående, kräkningar, blödningar, infektionskänslighet och organpåverkan. Vid höga doser är tillståndet dödligt utan avancerad medicinsk vård.

Överlevande från Hiroshima och Nagasaki vittnade om att symtomen på strålsjuka uppträdde dagar efter explosionen, hos personer som till en början verkade oskadda.

Vilka är de långsiktiga effekterna av radioaktivt nedfall?

Radioaktivt nedfall sprids med vindar och regn och kan kontaminera mark, vatten och livsmedel på stora avstånd från explosionen. De långsiktiga effekterna inkluderar:

Ökad risk för leukemi och andra cancerformer hos överlevande och exponerade befolkningar.
Genetiska skador som kan påverka kommande generationer.
Kontaminering av jordbruksmark och dricksvatten under månader till år.

FOI påpekar att radioaktiviteten från en kärnvapenexplosion klingar av snabbare än strålningen från ett reaktorhaveri som Tjernobyl, men att den är extremt farlig på kort sikt.

Varför kan sjukvårdssystemet inte hantera en kärnvapenattack?

Svenska Läkare mot Kärnvapen (SLMK) konstaterar att kärnvapen skapar skador i en sådan omfattning att det är omöjligt för sjukvårdssystem att hantera konsekvenserna. Tre faktorer samverkar:

Antalet skadade överstiger vida tillgängliga resurser för brännskade- och traumavård.
Kombinationen av brännskador, krosstrauman och strålskador kräver specialistvård som inte finns i tillräcklig mängd.
Sjukhus, infrastruktur och transportvägar förstörs av explosionen, vilket gör att vård inte kan nå de drabbade.

Hur många kärnvapen finns det i världen och vilka länder har dem?

Antalet kärnvapen i världen är högt och koncentrerat till ett fåtal stater. SLMK uppger att det finns cirka 12 100 kärnvapen globalt, medan Röda Korset anger siffran till omkring 14 000, varav 1 800 är redo att avfyras inom några minuter. Merparten av dessa innehas av USA och Ryssland.

Vilka nio länder är kärnvapenstater idag?

Nio länder bedöms inneha kärnvapen:

USA och Ryssland innehar det absoluta flertalet av världens kärnvapen.
Kina, Frankrike och Storbritannien är de övriga permanenta medlemmarna av FN:s säkerhetsråd med erkända kärnvapenarsenal enligt icke-spridningsavtalet NPT.
Indien och Pakistan har genomfört öppna kärnvapentester och bekräftat sina arsenaler.
Nordkorea har genomfört totalt sex kärnvapentester.
Israel varken bekräftar eller förnekar innehav, men bedöms allmänt ha kärnvapen.

Hur stor sprängkraft har moderna kärnvapen?

Sprängkraften mäts i kiloton (kt) eller megaton (Mt), där 1 kiloton motsvarar 1 000 ton TNT. Hiroshimabomben hade en sprängkraft på cirka 15 kiloton och Nagasakibomben cirka 21 kiloton. Det första amerikanska Trinity-provet 1945 uppgick till ungefär 20 kiloton.

Moderna strategiska kärnvapen är avsevärt kraftigare, ofta hundratals kiloton eller mer. Det innebär att ett enda modernt strategiskt kärnvapen kan ha tio till tjugo gånger större sprängkraft än de bomber som föll över Japan 1945.

Vad är kärnvapnens historia?

Kärnvapnens historia sträcker sig från ett vetenskapligt genombrott 1938 till en global kapprustning som fortfarande pågår. Nedan följer de viktigaste hållpunkterna.

Hur uppstod de första kärnvapnen under Manhattanprojektet?

Den vetenskapliga grunden lades 1938 när Lise Meitner och Otto Hahn påvisade kärnfission. De visade att en uranatoms klyvning frigör energi och neutroner som kan starta en kedjereaktion.

USA startade Manhattanprojektet 1942 med det uttalade målet att utveckla en atombomb före Nazityskland. Projektet samlade tusentals forskare, ingenjörer och militär personal vid hemliga anläggningar. Den 16 juli 1945 genomfördes den första kärnvapenprovsprängningen i historien, kallad “Trinity”, i Alamogordo, New Mexico. Bomben var en plutoniumladdning med en sprängkraft på cirka 20 kiloton TNT.

Vad hände i Hiroshima och Nagasaki 1945?

Den 6 augusti 1945 fällde USA uranbomben “Little Boy” över Hiroshima. Explosionen förstörde omkring två tredjedelar av staden och dödade över 140 000 människor fram till slutet av 1945, räknat med omedelbara och långsiktiga effekter.

Den 9 augusti 1945 fälldes plutoniumladdningen “Fat Man” över Nagasaki. Där dog runt 74 000 människor. Röda Korset anger att de två attackerna sammantaget dödade fler än 200 000 människor. Dessa är de enda tillfällen i historien då kärnvapen använts i krig.

Hur spreds kärnvapen under det kalla kriget?

Spridningen av kärnvapen gick snabbt efter 1945:

1949: Sovjetunionen genomför sin första kärnvapenprovsprängning och kärnvapenkapprustningen inleds.
1951: USA testar sin första vätebomb.
1953: Sovjetunionen testar sin första vätebomb.
1957: Storbritannien testar sin första vätebomb.
1960: Frankrike genomför sin första kärnvapenprovsprängning i Algeriet.
1964: Kina spränger sin första atombomb.
1967: Kina testar sin första vätebomb.
1974: Indien genomför “Smiling Buddha”, beskriven som en “fredlig” provsprängning, och bekräftar sitt kärnvapenprogram med ytterligare tester 1998.
1998: Pakistan testar sitt första kärnvapen.
2006–2017: Nordkorea genomför totalt sex kärnvapentester.

Sedan 1945 har inga kärnvapen använts i strid, men de har testats mer än 2 000 gånger globalt.

Vilka internationella avtal reglerar kärnvapen idag?

Två centrala avtal formar det internationella regelverket:

Partiella provstoppsavtalet (PTBT) från 1963 förbjuder kärnvapentester i atmosfären, under vatten och i rymden, men tillåter underjordiska tester. Det undertecknades av USA, Sovjetunionen och Storbritannien.
FN:s konvention om förbud mot kärnvapen (TPNW) från 2017 antogs med 122 röstande stater för. Konventionen förbjuder användning, hot om användning, produktion, lagring, innehav och tester av kärnvapen. Ingen av de nio kärnvapenstaterna har anslutit sig.

Icke-spridningsavtalet (NPT) erkänner fem stater som lagliga kärnvapenmakter (USA, Ryssland, Kina, Frankrike och Storbritannien) och förbjuder övriga signatärstater att skaffa kärnvapen.

Har Sverige haft ett eget kärnvapenprogram?

Sverige drev ett eget hemligt kärnvapenprogram från 1945 till 1972. Programmet var välfinansierat och tekniskt framgångsrikt. Forskningen bedrevs vid bland annat Försvarets forskningsanstalt (FOA) och syftade till att ge Sverige förmågan att tillverka egna kärnvapen.

Programmet avvecklades i takt med att Sverige anslöt sig till det internationella icke-spridningsavtalet. Sverige undertecknade NPT 1968 och ratificerade det 1970, vilket innebar att landet formellt avstod från att skaffa kärnvapen. Det hemliga programmet var okänt för allmänheten i decennier och bekräftades inte officiellt förrän långt efter att det avvecklats.

Vanliga frågor om kärnvapen

Är atombomb och kärnvapen samma sak?

Nej, inte exakt. Atombomb är en typ av kärnvapen som bygger på kärnfission. Kärnvapen är det bredare samlingsnamnet som även inkluderar vätebomber (termonukleära vapen) och neutronbomber. Alla atombomber är kärnvapen, men alla kärnvapen är inte atombomber.

Hur många gånger har kärnvapen använts i krig?

Kärnvapen har använts i krig två gånger: mot Hiroshima den 6 augusti 1945 och mot Nagasaki den 9 augusti 1945. Båda gångerna av USA under andra världskriget. Sedan dess har inga kärnvapen använts i strid, trots att de testats mer än 2 000 gånger i provsprängningar.

Vad är skillnaden mellan kärnvapen och kärnkraft?

Kärnvapen och kärnkraft bygger på samma grundläggande fysikaliska princip, kärnfission, men skiljer sig fundamentalt i syfte och kontroll. I ett kärnkraftverk kontrolleras kedjereaktionen noggrant för att producera värme som omvandlas till el. I ett kärnvapen är reaktionen avsiktligt okontrollerad och sker på bråkdelar av en sekund för att frigöra maximal explosiv energi. Kärnkraftverk kan inte explodera som kärnvapen, men kan vid haveri, som i Tjernobyl 1986 och Fukushima 2011, sprida radioaktivt material över stora områden.