22-åring döms till livstid för mordet på Gabor – så knäckte polisen fallet

Mordfilmen gav polisen avgörande ledtrådar

Gärningsmannen filmade själv mordet, och när videon spreds på sociala medier gav den polisens utredare flera konkreta ledtrådar att arbeta med. Detaljer i filmen, bland annat miljö, ljud och visuella markörer, bidrog till att snäva in kretsen av misstänkta.

Sociala medier har i flera uppmärksammade mordfall, bland annat i Sverige och Storbritannien, visat sig vara ett tveeggat verktyg för gärningsmän. Det som sprids i syfte att skrämma eller skryta lämnar i stället digitala spår som försvårar flykten.

Översnöad bil avslöjade dna-spår

Den tekniska bevisningen tog ett avgörande steg framåt när polisen hittade en bil på en pendelparkering, täckt av snö. Under snön dolde bilen dna-spår som direkt kopplade en person till brottet.

Dna-träffen ledde dock inte direkt till 22-åringen. I stället använde polisen en så kallad familjesökning, en metod där dna-profilen matchas mot släktingar i register för att identifiera en möjlig gärningsman i deras närhet. Metoden har använts framgångsrikt i flera komplexa utredningar och är ett av de mer resurskrävande verktygen i polisens arsenal.

Livstidsdom efter extremt hänsynslöst mord

Rätten bedömde mordet som extremt hänsynslöst, en formulering som i svensk rätt väger tungt vid straffmätningen. 22-åringen dömdes till livstids fängelse, det strängaste straff som finns i det svenska påföljdssystemet.

Fallet illustrerar hur modern brottsutredning kombinerar digitala spår från sociala medier med avancerad forensisk teknik. Familjesökning som metod är fortfarande omdiskuterad ur ett integritetsperspektiv, men har i det här fallet bidragit till att en gärningsman ställts inför rätta för ett av de grövsta brotten i den senaste tidens svenska rättssalar.

Domen kan överklagas till hovrätten.