45-åringen var rädd för att hittas med dna-teknik, vilket sedan skedde
Foto: AI-genererad illustration
Den man som misstänks för dubbelmordet i Brattås 2005 hade redan innan gripandet funderat på risken att polisen skulle spåra honom via dna-baserad släktforskning. Det avslöjas i förundersökningsprotokollet som blev offentligt i samband med att 45-åringen åtalades på fredagen.
Mannen kände till tekniken i förväg
Uppgifterna om mannens farhågor framgår ur ett förhör som redovisas i förundersökningsprotokollet. Enligt protokollet hade 45-åringen alltså på förhand räknat med att just den här metoden skulle kunna leda polisen till honom.
– Han har hört talas om dna-baserad släktforskning och tänkt att det skulle kunna finnas en risk att polisen någon gång skulle kunna söka upp honom av den anledningen, står det i redogörelsen av förhöret.
Farhågan visade sig vara välgrundad. Det var just dna-baserad släktforskning som till slut ledde polisen till mannen, mer än tjugo år efter att brotten begicks.
Dubbelmordet i Brattås 2005
Brattåsmordet är ett av Sveriges mest uppmärksammade ouppklarade fall från 2000-talet. Brottet begicks 2005 och har sedan dess förblivit olöst, trots upprepade utredningsinsatser.
Att fallet nu lett till åtal är ett resultat av att polisen använt sig av en relativt ny forensisk metod, där dna från brottsplatsen matchas mot genetiska databaser för att identifiera misstänktas släktingar. Metoden, som kallas genealogisk dna-analys, har på senare år använts för att lösa flera kalla fall i bland annat USA och Sverige.
Åtalet mot 45-åringen väcktes under fredagen, rapporterar Omni med hänvisning till Felix Ruiz Wedjesjö. Rättegången väntas ge svar på om bevisningen, där dna-spåret utgör en central del, räcker för en fällande dom.
