Foto: AI-genererad illustration
Män får snabbare hjälp på svenska akutmottagningar än kvinnor, men det behöver inte vara ett tecken på ojämställdhet. Det skriver allmänläkaren Elin Gahm för Svensk andrologisk förening i DN Debatt, och menar att män ofta väntar längre med att söka vård.
Vad visar statistiken över väntetider?
Kvinnor i alla åldrar fick vänta längre på akuten än män, visar statistik från Socialstyrelsen, enligt SVT. En patient vistades i genomsnitt 4 timmar och 16 minuter på akuten förra året, och besöken ökade med tre procent.
De regionala skillnaderna var stora. Region Skåne hade längst vistelsetider med nästan fem timmar i snitt, medan patienter i Region Jönköping tillbringade strax över tre timmar.
– Vi ser att mönstret återkommer år efter år. Vad det beror på vet vi inte i dag, men det är en fråga som skulle behöva undersökas närmare, exempelvis inom forskningen, säger Bruno Ziegler, medicinskt sakkunnig på Socialstyrelsen.
Varför kan män gå före i kön?
Gahm pekar på att män söker vård i ett senare sjukdomsskede. Kortare väntetider behöver därför inte enbart vara en fördel i vården, skriver hon. Enligt henne visar en färsk rapport om väntetider på några av landets akutmottagningar att resultat behöver tolkas i ett komplext sammanhang.
Gahm skriver att ojämställdhet kan drabba både kvinnor och män. Frågan är enligt henne inte bara varför män går före i kön, utan hur vården bättre kan möta dem där de befinner sig.
Hur kan vården nå fler män?
Gahm föreslår fler flexibla kontaktvägar, som digitala tjänster och mobila mottagningar. Hon hänvisar till flera exempel där det har fungerat.
På Region Uppsalas ungdomsmottagningar är könsfördelningen ungefär jämn i den digitala chatten. Omkring nio av tio besök på de fysiska mottagningarna görs av tjejer. Region Västra Götalands mobila SRHR-buss, som arbetar med sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, når betydligt fler män än de ordinarie mottagningarna.
I Australien finns den statligt finansierade digitala tjänsten Healthy Male. Den riktar sig till vårdpersonal samt till män och deras partners, och bemöter medicinska myter med fakta. Den svenska organisationen 1825 arbetar uppsökande i digitala miljöer där män uttrycker psykiskt illabefinnande.
– Om vården ska vara jämlik behöver den också vara tillgänglig för dem som i dag inte söker den, skriver Gahm.
Elin Gahm är biträdande överläkare på Anova vid Karolinska universitetssjukhuset, ordförande i Svensk andrologisk förening och doktorand på Karolinska institutet.
