Antalet kvinnor som hormonbehandlas för klimakteriet har fördubblats på tio år

Ojämlik vård, trots ökad förskrivning

Uppgången är markant, men experter varnar för att många kvinnor fortfarande inte söker eller får hjälp. Angelica Lindén Hirschberg, gynekolog och professor vid Karolinska institutet, pekar på tydliga klyftor i vården.

– Klimakterievården är väldigt ojämlik. I utsatta grupper är det en klar underbehandling, säger hon till SVT Nyheter.

Nästan alla kvinnor i åldern 50 till 59 år upplever någon form av klimakterierelaterade besvär, och en tredjedel av alla i övergångsåldern önskar behandling. Vanliga symptom är värmevallningar, sömnproblem, humörsvängningar och torra slemhinnor. Enligt Socialstyrelsens riktlinjer bör hormonbehandling erbjudas friska kvinnor yngre än 60 år, eller kortare än tio år efter sista mensen, vars livskvalitet påverkas negativt.

Forskning pekar mot fler positiva effekter

Hormonbehandling vid klimakteriet har länge varit omdiskuterad. Under 1990-talet skrevs den ut i stor omfattning, men förskrivningen minskade kraftigt efter en studie som visade ökade hälsorisker. Problemet var att studiens deltagare var äldre än de som vanligtvis behandlas, vilket snedvred resultaten.

Nyare forskning pekar i en annan riktning. Tidig behandling, insatt i nära anslutning till sista mensen, kopplas till minskad risk för hjärt-kärlsjukdom och lägre dödlighet överlag.

– Vi vet att om behandlingen sätts in i nära anslutning till sista mensen har den stor nytta, som i de flesta fallen överväger riskerna. Bland annat minskar dödligheten, man helt enkelt lever längre. Och då är död i bröstcancer inräknat i det, säger Angelica Lindén Hirschberg.

Risken för bröstcancer vid långvarig behandling kvarstår och lyfts fortfarande fram som en viktig faktor att väga in. Behandlingen kombinerar vanligtvis östrogen med gulkroppshormon, antingen naturligt progesteron eller syntetiskt gestagen, för att skydda livmoderslemhinnan mot cancer.

För att bättre förstå skillnaderna mellan behandlingsformer leder Lindén Hirschberg nu en forskningsstudie vid Karolinska institutet. Studien ska jämföra hur två olika sorters hormonbehandlingar påverkar bröst- och livmodervävnad, med målet att kartlägga vilken som är säkrast på lång sikt.