Brå: Kriminella nätverk styr barn i detalj via sociala medier

Hur får nätverken kontakt med barnen?

Brå har identifierat tre strategier för att etablera kontakt: brottsannonser som sprids på nätet, direktkontakt med enskilda barn på sociala medier och kontaktnät som kan "förse" beställare med barn.

Annonserna läggs ut i öppna och stängda chattgrupper. De får stor spridning och når många unga, men utgör enligt Brå bara en del av rekryteringen.

– Man verkar inte riktigt bry sig om hur det går till, det viktigaste är att man får tag på barn och unga som nappar. Vi ser en jättestor variation, säger Victor Dudas, utredare och projektledare på Brå.

Löften om pengar och status

När kontakten är upprättad läggs stor kraft på att övertala barnet. Risker och brottens allvar tonas ner, och budskap om enkla jobb, pengar och status används. Barnen får också löften om hjälp med flyktplaner, löften som sällan uppfylls. Bland barnen är de ekonomiska motiven mest framträdande.

– Vi ser det som att kommunikationen nästan är barnanpassad, säger Maria-Medée Almroth, utredare på Brå.

Hoten ökar när barnet sagt ja

Enligt Brå uppstår en tydlig brytpunkt när ett barn har accepterat ett uppdrag. Kommunikationen blir då hetsigare och mer hotfull, och det förekommer dödshot och hot mot de ungas familjer. Den kan pågå dygnet runt tills uppdraget är utfört.

– Vi ser en väldigt hög intensitet i kommunikationen i slutet. Det blir väldigt svårt att stanna upp och avbryta då, säger Almroth till TT.

Enligt Dudas får digitala medier störst betydelse i detta skede, eftersom de kriminella då når barnet när som helst och var som helst.

Barnen rekryteras till enskilda våldsbrott, inte för att ingå i nätverken. Att de grips kan dessutom hjälpa nätverken att slippa betala för uppdragen, enligt Almroth.

Mellanhänder försvårar utredningarna

Beställarna är ofta dolda bakom anonyma alias, och rekryteringen läggs på mellanhänder som inte sällan själva är unga.

– Mellanhanden behöver inte alls ha någon central roll i ett nätverk. Personen är ofta själv ung, eller ett barn, så där blir det ett utnyttjande i flera led, säger Almroth.

Anonyma alias, mellanhänder och krypterad kommunikation försvårar polisens utredningar, uppger Hugo Lidmark, utredare på Brå. Polisen har samtidigt utvecklat nya arbetssätt för att effektivisera utredningarna och förebygga brottsligheten.

Rekryterare utreds sällan

Det är ovanligt att rekryterare utreds för olaga hot eller olaga tvång, och de unga utförarna ses sällan som brottsoffer. Brå anser att rättsväsendet bör se över hur utförarna hanteras.

– Det finns anledning att utreda om det straffrättsliga skyddet kan öka, säger Almroth.

I princip samtliga studerade barn lever under förhållanden som präglas av kända riskfaktorer för allvarlig kriminalitet. Resultaten tyder enligt Brå inte på att nya grupper av barn dras in i brottsligheten.