Experter varnar: Barn fixerade vid hudvård, ett fenomen som fått eget namn

Sociala medier driver fixeringen

Emma Kinnerström, hudterapeut på Nordiska kliniken, möter allt fler unga med ett tvångsmässigt förhållande till hudvård. Hon pekar ut sociala medier, skönhetsfilter och AI som de främsta drivkrafterna bakom trenden.

– Vi har ju en 18-årsgräns på kliniken men jag har föräldrar som tagit med sina yngre döttrar hit för råd. När man är barn eller tonåring lyssnar man kanske inte alltid på sina föräldrar, säger Emma Kinnerström, hudterapeut på Nordiska kliniken.

Giovanni Damiani, professor och hudläkare vid Milanos universitet, har i en studie dokumenterat hur barn ägnar timmar varje dag åt hudvårdsklipp på sociala medier och använder upp till tio produkter dagligen.

Barn ersätter intressen med rutiner

Det som tidigare var ett hobbyintresse har för många barn övergått till en fixering som tränger undan andra aktiviteter. Fenomenet liknar till sin struktur andra besatthetsbeteenden, vilket är anledningen till att det fått beteckningen cosmeticorexia.

Kinnerström vittnar om att barn så unga som tio år söker sig till hudvårdskliniker, ofta med föräldrarnas goda minne. Att föräldrar aktivt tar med sina barn för att söka råd tyder på att gränsen för vad som anses normalt har förskjutits.

Forskning och kliniska iakttagelser pekar i samma riktning: den snabbt växande hudvårdsindustrin, kombinerad med algoritmstyrda flöden som kontinuerligt serverar skönhetsinnehåll, skapar en grogrund för ett beteende som experter nu börjar betrakta som ett folkhälsoproblem bland unga.