Foto: AI-genererad illustration
Mats Alvesson och Susanne Dodillet skriver på SvD Debatt att lärare måste få mandat att agera och våga ta ansvar för att vända det ökande våldet i skolan. Samtidigt visar statistik från Arbetsmiljöverket rekordmånga anmälningar i år.
Vilka åtgärder föreslår forskarna?
Forskarna anser att skolan bör överväga att låta våldsamma elever arbeta i en separat lokal under uppsikt. De föreslår också att föräldrar ska be att närvara vid vissa lektioner.
"Ibland behövs ett tydligare gränssättande", skriver de. Debattörerna nämner även specialklasser för elever med svåra psykiska och sociala problem. De ställer dessutom frågan om en lättnad av skolplikten kan vara rätt val för elever som vantrivs i klassrummet.
Alvesson är organisationsforskare vid University of Bath och Lunds universitet. Dodillet är docent i pedagogik vid Stockholms universitet.
Kritik mot handlingsplaner och byråkrati
Alvesson och Dodillet menar att lärarkåren undermineras när lösningar söks hos andra grupper. De vänder sig mot skolforskaren Julia Westers förslag på SvD Debatt om fler handlingsplaner och mer mötestid. Enligt Alvesson och Dodillet flyttar sådana förslag handlingskraften från lärarna till en byråkrati.
De skriver att handlingsplaner är en del av skolans juridifiering. Ju mer som regleras i förväg, desto mindre utrymme får lärarens omdöme i stunden, och det avgör enligt dem om en situation lugnas eller eskalerar.
De tillbakavisar också att resursbrist är förklaringen. Det går omkring tolv elever på varje lärare i dag, mot drygt tretton kring millennieskiftet och femton i mitten av 1970-talet.
Rekordmånga anmälningar
Enligt Arbetsmiljöverket ökade anmälningarna om hot och våld mot anställda i skolan med mer än 150 procent mellan 2013 och 2023. I arbetslivet i övrigt var ökningen 40 procent. Forskarna medger att en del av ökningen kan bero på att skolor blivit flitigare att anmäla.
Fram till den 5 november har skolor anmält 963 fall av fysiskt våld i år, rapporterar TT. Det är fler än under hela 2024 och 2025 och mer än dubbelt så många som 2016. Med hot och rån uppgår antalet till 1 250.
Facket kräver andra åtgärder
Sveriges Lärare i Stockholm vill ha fler speciallärare, mobila akutteam och fler akutskolor för yngre barn. Facket pekar på nedskärningar och större elevgrupper.
Kristian Hansson, sakkunnig på Arbetsmiljöverket, säger att det inte handlar om att barn blivit ondsinta.
– Det handlar om elever som behöver stöd på något sätt och inte får det behovet tillgodosett.
Stockholms stad har enligt facket visat öppenhet för att se över behovet av fler akutskolor.
Artikeln är skriven med hjälp av AI. Läs mer i vår AI-policy.
