Fossila krokodilkäkar från Skåne ska rekonstruera Juras ekosystem
Foto: AI-genererad illustration
Forskare vid Naturhistoriska riksmuseet scannar hundra miljoner år gamla krokodilkäkar för att kartlägga hur djur och växter levde under Juraperioden, för mer än 150 miljoner år sedan.
Fossil från Skåne ger ledtrådar om förhistoriska arter
Käkarna hittades i Skåne och utgör nu råmaterial för en bredare rekonstruktion av ett förhistoriskt ekosystem. Genom att scanna de fossila fragmenten kan forskarna sätta ihop bitarna och få en klarare bild av vilken krokodilart fynden tillhör, rapporterar Vetenskapsradion.
Målet är att illustrera hur ett helt ekosystem kunde se ut under en specifik geologisk period. Krokodilerna fungerar som en nyckel, eftersom de som topprovdjur speglar vilka andra arter som levde i samma miljö.
Krokodiler som pusselbit i forntida näringskedjor
Liknande forskning har tidigare gett oväntat stora insikter om hur förhistoriska ekosystem fungerade. År 2022 presenterade australienska forskare ett fossil av en 2,5 meter lång krokodil, döpt till "Broken Dinosaur Killer", som var mer än 95 miljoner år gammal och levde under kritaperioden.
I magen på krokodilen hittades kvarlevor av en ung ornithopod, en växtätande fågelliknande dinosaurie som vägde ungefär 1,2 kilo. Fossilen hittades redan 2010 men tog över sex år att pussla ihop och ytterligare flera år att tolka.
– Det är otroligt. Det är första gången som en krokodil har hittats med kvarlevor av en dinosaurie i magen, sade Matt White, forskare från The Australian Age of Dinosaurs Museum, till ABC News.
Fyndet visade att dinosaurier inte nödvändigtvis stod högst upp i kritaperiodens näringskedja, utan ingick i ett intrikat nätverk tillsammans med däggdjur, fåglar, flygödlor och krokodiler.
– Vi har lyckats visa att krokodiler kunde äta vad som helst bara de kom nära nog, sade Matt White.
Det svenska projektet vid Naturhistoriska riksmuseet syftar till en liknande helhetsbild, där de skånska käkfossilen kan bidra till förståelsen av hur Juras ekosystem var uppbyggt och vilka arter som samexisterade under perioden. Resultaten väntas ge ny kunskap om de miljöer som formade livet på jorden för mer än 150 miljoner år sedan.


