Fyra gånger vanligare med klimakteriemedicin i välbärgade områden

Stora klyftor i vem som får hjälp

Skillnaderna i tillgång till klimakteriemedicin följer tydliga socioekonomiska mönster. Andelen kvinnor över 45 som hämtade ut läkemedel för klimakteriebesvär uppgick till 8,4 procent förra året, jämfört med 5,1 procent 2021.

– Den som har resurser söker och får hjälp och är beredd att betala för det, säger Angelica Lindén Hirschberg, professor i obstetrik och gynekologi vid Karolinska institutet.

Ökningen på drygt tre procentenheter på fyra år speglar ett växande intresse för hormonbehandling, men statistiken visar att den uppgången inte nått fram jämnt i befolkningen.

Brist på läkemedel driver kvinnor utomlands

Det ökade intresset för klimakteriemedicin har lett till brist på preparaten i Sverige. Situationen har blivit så allvarlig att en del kvinnor rest till Finland för att få tag på läkemedlen.

Kombinationen av ojämlik tillgång och faktisk läkemedelsbrist riskerar att förstärka de sociala klyftorna ytterligare, eftersom det framför allt är de med ekonomiska resurser som har möjlighet att söka vård utomlands eller betala privat för behandling.

Frågan om jämlik klimakterievård väntas fortsätta diskuteras inom sjukvården, inte minst mot bakgrund av att behovet av hormonbehandling bedöms öka i takt med att fler kvinnor söker hjälp för besvären.