Gräns för fetmaläkemedel höjs till BMI 35 i nya riktlinjer
Foto: AI-genererad illustration
Patienter utan följdsjukdomar måste ha ett BMI på minst 35 för att få fetmaläkemedel inom vården, enligt ett nytt riktlinjeförslag som Dagens Medicin rapporterar om. Det är en skärpning från dagens gräns på BMI 30.
Prioritering bakom det höjda kravet
Förslaget innebär att patienter som lider av fetma men saknar följdsjukdomar, som typ 2-diabetes eller högt blodtryck, behöver ett högre BMI för att vården ska sätta in läkemedelsbehandling.
Ylva Trolle Lagerros, professor vid Karolinska Institutet och överläkare vid centrum för obesitas, försvarar förändringen.
– I dag har 18 procent av befolkningen obesitas. Då måste vi prioritera, säger hon till TV4 Nyheterna.
Argumentet är att vårdens resurser inte räcker till alla som tekniskt sett uppfyller nuvarande kriterier, och att de med störst medicinsk risk därför ska ges företräde.
Digitala vårdgivare kritiserar förslaget
Inte alla välkomnar skärpningen. Digitala vårdgivare, som erbjuder fetmabehandling på distans, riktar kritik mot förslaget. De menar att en höjd gräns riskerar att stänga ute patienter som skulle ha nytta av behandling innan deras tillstånd förvärras.
Kritikerna lyfter fram att tidig behandling kan förebygga just de följdsjukdomar som annars krävs för att nå upp till den nya gränsen, vilket skapar en paradox i systemet.
Riktlinjerna är ännu ett förslag och har inte trätt i kraft. Om de antas påverkar de vilka patienter som får tillgång till de allt mer efterfrågade fetmaläkemedlen, en läkemedelskategori som ökat kraftigt i användning de senaste åren.
