Hemaborter lagliga tidigast 2027, riksdagen röstar inte före valet

Förslaget saknas på riksdagens lista

Ekot har tagit del av den interna listan över propositioner som ska behandlas när riksdagen extrainkallas i sommar, och där finns abortförslaget inte med. Det innebär att lagen inte kan träda i kraft under innevarande mandatperiod.

Regeringen skickade förslaget på lagrådsremiss den 11 april, och föreslår att lagen ska börja gälla den 1 januari 2027. Tidöavtalet, som slöts mellan SD, M, KD och L, innehåller ett löfte om att möjliggöra hemaborter, men det löftet hinner alltså inte infrias före valet.

Så skulle den nya lagen fungera

Förslaget innebär två centrala förändringar i abortlagen. I dag måste den första av två tabletter vid en medicinsk abort tas på en vårdinrättning. Enligt lagrådsremissen ska båda tabletterna kunna tas hemma, efter en medicinsk bedömning.

Dessutom föreslås kravet på att enbart läkare får utföra aborter tas bort, så att även barnmorskor självständigt kan handlägga medicinska aborter.

– Syftet med förändringen är att de kvinnor som vill ska kunna ta med sig sina läkemedel hem och utföra aborten i en lugn och trygg miljö i hemmet, kanske med stöd av en vän eller anhörig. Kvinnors säkerhet ska även fortsättningsvis vara grunden i all abortvård, säger sjukvårdsminister Elisabet Lann (KD) i ett pressmeddelande från regeringen.

Medicinsk abort genomförs i två steg. Först tas ett hormonblockerande medel på klinik, sedan, efter ett till tre dagar, ett läkemedel som framkallar sammandragningar. Det är det andra steget som redan i dag får tas hemma. Är graviditeten längre än vecka 12 avslutas aborten på abortmottagning.

Lagrådsremissen föreslår också att abortlagen förtydligas på flera punkter, bland annat att abort ska tillhandahållas skyndsamt och att gränsen på graviditetsvecka 18 skrivs in explicit i lagtexten.

Eftersom riksdagen inte röstar om förslaget före valet avgörs lagens framtid av valresultatet och vilken regering som tillträder efter nästa val.