Hemligstämplad rapport: Sverige kan inte skyddas fullt ut mot ryska robotar och drönare
Foto: Freepik
Ryska robotar och drönare utgör det största hotet mot Sverige vid ett väpnat angrepp, enligt ett hemligstämplat dokument som Dagens Nyheter tagit del av. Rapporten, framtagen av Försvarsmakten och Myndigheten för civilt försvar, slår fast att Sverige är för stort för att kunna skyddas fullständigt.
Storstäder och kritisk infrastruktur pekas ut som sårbara
Rapporten bygger på en analys av hur ett ryskt angrepp mot Sverige skulle se ut. Slutsatsen är att Ryssland, likt i Ukraina, skulle rikta in sig på både militära mål och civil infrastruktur.
Storstäder och samhällsviktig verksamhet bedöms vara särskilt utsatta. Elproduktion, broar, hamnar och bränsledepåer lyfts som konkreta sårbarheter, och bristen på nybyggda skyddsrum ses som en ytterligare risk.
– Det är helt omöjligt att kunna skydda all kritisk infrastruktur samtidigt. Det kommer att bli prioriteringar, säger Mikael Frisell, generaldirektör på Myndigheten för civilt försvar.
Istället för ett heltäckande aktivt försvar vill myndigheterna satsa på passiva åtgärder, bland annat snabb reparation av skador, förstärkta byggnader och förbättrad beredskap.
Must: Hotet är mer konkret än tidigare
Rapporten publiceras i ett läge där det militära hotet mot Sverige beskrivs som allvarligare än på länge. I sin årsrapport för 2025 slår Militära underrättelse- och säkerhetstjänsten, Must, fast att Ryssland har en operativ militär planering riktad mot Sverige och Nato.
– Säkerhetsläget har försämrats ytterligare. De hot som riktas mot Sverige är mycket allvarliga och vi bedömer att de skulle kunna förvärras, säger Thomas Nilsson, generallöjtnant och chef för Must.
Must pekar ut tre olika tidshorisonter för möjlig rysk militär aggression och konstaterar att det ryska hotet väntas öka i takt med att landet gradvis bygger upp sin militära förmåga i Sveriges närområde. Tröskeln för rysk våldsanvändning beskrivs som låg, även för icke-konventionella vapensystem.
Utöver konventionella hot varnar Must för ökad risk för hybridangrepp, framför allt sabotageaktioner riktade mot stödet till Ukraina. Hybridkrigföring kan inkludera cyberangrepp, sabotage mot infrastruktur och desinformation.
– Hybridkrigföring är inte någon snällare form av krigföring. Det är att skada och försvaga våra samhällen och sammanhållningen inom Nato och EU, säger Thomas Nilsson.
Must-chefen understryker att Sverige måste överväga att höja ambitionerna i upprustningen, och att den konkreta avskräckningen, att det ska finnas tillräcklig militär förmåga i väst för att Ryssland aldrig ska kunna kalkylera med att vinna en konflikt, är grunden i Natos strategi.
