Kvinnor väntar längre på akuten, forskning pekar på systematisk underprioriterig
Foto: AI-genererad illustration
Kvinnor sitter längre i väntrummet på akuten än män, och förklaringen handlar om mer än att symtomen skiljer sig åt mellan könen. Forskaren Anke Samulowitz menar att problemet är djupare rotat.
Kvinnors smärta tas inte på lika stort allvar
Forskning visar ett tydligt mönster: kvinnor prioriteras lägre på akutmottagningar, rapporterar Göteborgs-Posten. Samulowitz, som forskar inom området, beskriver det som ett strukturellt problem snarare än ett medicinskt.
– Det finns väldigt mycket forskning som visar att vi inte tar kvinnors smärta på lika stort allvar, säger Anke Samulowitz.
En vanlig förklaring i sjukvårdsdebatten är att hjärtinfarktens symtom ser olika ut hos män och kvinnor, vilket kan försvåra diagnos. Men Samulowitz avfärdar det som en fullständig förklaring. Symtomskillnaderna är bara en liten del av problemet.
Psykologisering av kvinnors besvär
Samulowitz pekar på ett återkommande mönster i hur vårdpersonal tolkar patienters besvär beroende på kön. Kvinnors symtom kopplas oftare till psykiska orsaker, medan mäns symtom i högre grad betraktas som fysiska och därmed mer akuta.
Det skapar en situation där kvinnor riskerar att vänta längre, utredas mindre grundligt och i värsta fall skickas hem utan rätt diagnos. Mönstret gäller även när smärtan är svår och ihållande.
Ett undantag finns: när skadan är uppenbar, exempelvis vid ett brutet ben, minskar glappet mellan könen. Det tyder på att problemet inte handlar om medicinsk komplexitet, utan om hur trovärdigt personalens uppfattar patientens berättelse.
Frågan om könsskillnader i akutsjukvården har länge diskuterats inom medicinsk forskning, men debatten har tagit ny fart i Sverige i samband med GPs granskning. Hur vården väljer att agera på den samlade forskningen återstår att se.


