Nästan hälften av utlandsutbildade läkare hade inte kommit in på svensk läkarutbildning

Två studenter skrev provet tre gånger, kom aldrig över 0,25 poäng

Granskningen omfattar drygt 1 700 svenskar som under perioden 2020–2025 fick svensk läkarlegitimation efter studier i nyare EU-länder i Öst- och Centraleuropa, bland annat Rumänien, Slovakien och Lettland. Nära hälften av dem hade gjort högskoleprovet, och de allra flesta skulle inte ha kommit in på en läkarutbildning i Sverige med sitt resultat.

För att antas till läkarutbildning i Sverige krävs i dag omkring 1,6 av maximala 2,0 poäng på högskoleprovet. Drygt 150 av de granskade läkarna fick 0,5 poäng eller lägre. Två av dem skrev provet tre gånger utan att någonsin komma över 0,25 poäng, men fick ändå svensk läkarlegitimation efter studierna utomlands.

Förklaringen är ett EU-direktiv som innebär att läkarutbildningar inom unionen automatiskt godkänns, utan krav på kompletterande prov. I flera av de aktuella länderna ges utbildningarna på engelska, vilket gör dem tillgängliga för svenska studenter som inte kommit in på hemmaplan.

Anmälda för att vara en fara för patienter

Ekots granskning av anmälningar till Inspektionen för vård och omsorg, IVO, visar ett mönster av allvarliga kompetensluckor hos läkare utbildade i dessa länder. Arbetsgivare beskriver läkare som inte undersöker rätt kroppsdel, skickar remisser fel så att cancerbehandling fördröjs, och kollegor som ifrågasätter om personen ens har en läkarutbildning.

Ur anmälningarna framgår formuleringar som "har mycket stora kompetensluckor", "kan inte värdera röntgen och labbsvar" och "vi har fått ringa in ett antal patienter och komplettera med prover och nya läkarbesök".

Christer Rosenberg, distriktsläkare och tidigare utvecklingschef inom primärvården i Västra Götaland, har upprepade gånger stött på kunskapsluckor hos svenska läkare utbildade i de aktuella länderna.

– Har man en legitimation så ska man klara jobbet. De måste kunna de basala sakerna som en läkare måste kunna. Det är livsfarligt annars, säger Christer Rosenberg.

– Jag vill inte att de här individerna överhuvudtaget ska arbeta med patienter som är sköra, hjälpsökande och som är helt sårbara, fortsätter han.

Problemet är inte nytt. Hösten 2023 avslöjade Aftonbladets program 200 sekunder omfattande fusk på läkarprogram i Östeuropa, bland annat gamla tentor som cirkulerade mellan studenter och bristfälliga antagningsprov. Sedan 2020 har 27 läkare förlorat sin läkarlegitimation på grund av grov oskicklighet, och 10 av dem är utbildade i Östeuropa, enligt Aftonbladets uppgifter.

Läkarförbundet har i en skrivelse till utbildningsdepartementet och Socialstyrelsen föreslagit ett obligatoriskt slutprov för alla som studerat i andra EU- och EES-länder, ett krav som i dag inte finns. Förbundet vill också skärpa kraven på de kursintyg som godkänns som bevis på tillräckliga svenskkunskaper, efter signaler om att språkkompetensen brister trots formella intyg på C1-nivå.

– Vi tycker att det vore rimligt att göra på ett liknande sätt med utlandsutbildade. Då skulle samma regler gälla alla, säger Emelie Hultberg, ordförande för Läkarförbundets utbildnings- och forskningsråd.