Nato-mötet i Helsingborg väcker farhågor om amerikanskt tillbakadragande
Foto: AI-genererad illustration
Inför Natomötet i Helsingborg är oron utbredd bland analytiker att USA kommer att avisera stora militära tillbakadraganden från Europa, vilket skulle tvinga kontinenten att ta ett betydligt tyngre försvarsbördebörda.
"Nato 3.0" formas i försvarspolitiska kretsar
En ny typ av försvarsallians håller på att ta form, enligt Therese Larsson Hultin i Svenska Dagbladet. Begreppet "Nato 3.0" cirkulerar i försvarspolitiska kretsar och beskriver en struktur där Europa axlar huvudansvaret för det konventionella försvaret på kontinenten.
– Det handlar om ett Nato där Europa tar ett betydligt större ansvar för det konventionella försvaret på kontinenten, medan USA, det är åtminstone förhoppningen, står för kärnvapenparaplyet, skriver Larsson Hultin.
Frågan är inte längre om USA minskar sin militära närvaro i Europa, utan hur snabbt och hur mycket. Det konstaterar SVT:s säkerhetsreporter John Granlund i sin analys inför mötet.
Nordisk enighet ses som en styrka
Mitt i oron lyfter Granlund fram ett viktigt undantag: de nordiska länderna är ovanligt eniga när det gäller försvaret och synen på hotet från Ryssland, något han beskriver som en säkerhetspolitisk styrka.
Den enigheten kan visa sig avgörande om det amerikanska tillbakadragandet sker snabbt. Granlund målar upp ett scenario där nordiska politiker tvingas effektivisera försvarssamarbetet och riva gränshinder i en takt som annars aldrig hade varit politiskt möjlig.
– Om USA gör en snabb reträtt från Europa, kommer de nordiska politikerna inte ha mycket annat val än att effektivisera så mycket det bara går och röja undan alla gränshinder. Då är det inte långt kvar till en nordisk armé har skapats, säger John Granlund, säkerhetsreporter på SVT.
En gemensam nordisk armé är ännu ett hypotetiskt scenario, men analytikerna är överens om att Helsingborg-mötet kan markera ett vägskäl för hur Europas försvar organiseras de kommande åren.
