Naturvårdsverket föreslår fridlysning av 234 arter, bland dem igelkott och ål
Foto: AI-genererad illustration
Igelkotten och ålen föreslås bli fridlysta i Sverige, enligt ett uppdaterat förslag från Naturvårdsverket som presenterades den 20 april. Totalt 234 arter finns med på listan, medan välkända arter som blåsippa och liljekonvalj tas bort.
Igelkott och ål tillkommer, blåsippa och liljekonvalj stryks
Naturvårdsverket har reviderat sin preliminära lista från november 2025. Sedan dess har nio arter tillkommit och 27 tagits bort, vilket innebär att 45 arters status förändrats totalt.
Igelkotten föreslås fridlysas eftersom den bedöms som sårbar. Många igelkottar dödas i trafiken och av gräsklippare, och de har svårt att hitta lämpliga platser för övervintring och födosök. Ålen klassas som akut hotad, bland annat till följd av vattenkraft.
Blåsippa och liljekonvalj är två kända arter som försvinner från listan, eftersom bestånden bedöms klara sig utan skydd.
– Välkända arter som blåsippa och liljekonvalj föreslår vi inte längre ska vara fridlysta eftersom det går bra för dem. Det innebär förstås att man även fortsättningsvis bara ska plocka dem med omdöme, säger Helene Lindahl, handläggare på artenheten på Naturvårdsverket.
Bland de nytillkomna arterna finns också mossan blå glansmossa, medan svampar som fjällig stjälkröksvamp tagits bort eftersom de inte bedöms ha nytta av just fridlysning.
Rödlistan styr vilka arter som skyddas
Kriterierna för fridlysning kopplas direkt till arternas status i rödlistan, som tas fram av Artdatabanken utifrån internationella kriterier och anger risken för utdöende. Bland de mest hotade arterna på förslaget finns fjärilar som bedöms kunna vara helt utdöda.
Orkidén knärot finns kvar på listan och bedöms som sårbar på grund av modernt skogsbruk.
– Orkidén knärot finns kvar på fridlysningslistan då den bedöms som sårbar. Den föreslås eftersom den skyddas genom den internationella handelskonventionen CITES och för att det är lämpligt att samtliga orkidéarter är fridlysta på grund av risken för förväxling, säger Helene Lindahl.
Naturvårdsverkets förslag påverkar inte fridlysningen av alla fåglar, fladdermöss och andra arter som redan är skyddade genom EU-direktiv.
Naturvårdsverket föreslår att listan ses över i samband med att rödlistan uppdateras, vilket sker vart femte år. Förslaget lämnas nu vidare för beslut, och om det går igenom får Sverige en uppdaterad nationell fridlysningslista för första gången på flera år.
