Nobelpriset i kemi går till Henri B Kagan och Kenso Soai för forskning om spegelvända molekyler
Foto: AI-genererad illustration
Henri B Kagan och Kenso Soai får Nobelpriset i kemi för att ha förklarat hur man skapar enbart den ena av två spegelvända molekylformer. Priset ger svar på en hundraårig kemigåta, säger Emma Sparr, professor i fysikalisk kemi och ledamot i Kungliga Vetenskapsakademien, i SVT:s direktsändning.
Vad är spegelvända molekyler?
I vissa kemiska reaktioner bildas molekyler som är varandras spegelbilder. De består av samma atomer och har samma struktur, men är inte identiska, ungefär som en höger- och en vänsterhand.
När en kemist framkallar sådana reaktioner får man en blandning av höger- och vänsterversionen. Kagan och Soai har förklarat hur man går till väga för att skapa enbart den ena varianten. Fenomenet kallas homokiralitet.
Varför spelar det roll för läkemedel?
Kunskapen är fundamental för att framställa läkemedel på rätt sätt, enligt Emma Sparr. Skillnaden mellan formerna kan få stora konsekvenser för patienten.
– Det kan vara så att bara den ena formen är verksam i kroppen, och den andra kan orsaka onödiga biverkningar eller vara direkt skadlig, säger hon.
Pristagarna
Henri B Kagan är född 1930 och var verksam vid Université Paris-Sud. Kenso Soai är född 1950 och verksam vid Tokyos naturvetenskapliga universitet.
De delar på prissumman på 12 miljoner kronor.
