Ny rapport: senarelagt barnafödande och okunskap om fertilitet bromsar svenska födslar

Rapporten, framtagen av forskare och experter vid ReproUnion på uppdrag av regeringen, slår fast att biologiska och medicinska faktorer spelar en underskattad roll för det rekordlåga barnafödandet i Sverige. Enligt SCB:s befolkningsstatistik för 2025 låg fruktsamheten på 1,42 barn per kvinna, och under året föddes 97 500 barn, det lägsta antalet på 23 år.

Infertilitet drabbar var femte par

Rapporten lyfter fram att infertilitet är betydligt vanligare än många känner till. Uppskattningsvis 15–20 procent av alla par i barnafödande ålder påverkas, och författarna beskriver tillståndet som en av de mest utbredda kroniska sjukdomarna bland personer i åldern 25–44 år.

– Det är en väldigt stor grupp som vill bli föräldrar, som verkligen önskar det, men som av medicinska och biologiska skäl inte kan, säger socialminister Jakob Forssmed (KD).

Rapporten konstaterar att det låga barnafödandet inte fullt ut kan förklaras av socioekonomiska eller kulturella faktorer, som hittills dominerat debatten. Biologiska aspekter, bland annat ålder, livsstil och genetik, måste också vägas in.

Tron på provrörsbefruktning skapar falsk trygghet

Under 2000-talet har medelåldern för både mammor och pappors vid första barnets födelse stigit. Många påbörjar försöken att bli gravida först när fertiliteten redan har minskat, och studier visar att kunskapen om hur snabbt fertiliteten sjunker med åldern är låg i befolkningen.

– Mycket i vårt samhälle driver mot att få barn senare. Vi tänker att det finns alltid provrörsbefruktningar, men skriften visar tydligt att i många fall fungerar inte det, säger Forssmed.

Han betonar att frågan är djupt personlig, men att de biologiska förutsättningarna behöver vägas in i livets planering på samma sätt som etablering på arbetsmarknaden eller att skaffa bostad.

Forssmed vill se mer information om fertilitet, bland annat via ungdomsmottagningarna, och vill utjämna de regionala skillnaderna i hur barnlösa par får hjälp. Exakt vilka åtgärder regeringen planerar återkommer han till.

ReproUnion är ett svensk-danskt samarbete mellan universitet, regioner och industri, finansierat av EU, Region Skåne, Region Hovedstaden samt bioläkemedelsföretaget Ferring. Rapporten ingår i den bredare utredning som regeringen tillsatte efter att fruktsamhetstalet 2024 föll till 1,4, den lägsta nivån i modern statistik.

– Inte sedan 2002 har det fötts färre barn i Sverige, säger Ann-Marie Persson, befolkningsstatistiker på SCB, om 2025 års siffror.

Utredningen fortsätter och förväntas ge regeringen ett bredare underlag för hur trenden med sjunkande födelsetal ska kunna vändas.